Kvinnan kom till förlossningen med vaginal blödning och buksmärta men med normal ctg-kurva och utan allmänpåverkan. Hon lades in för övervakning. Dagen efter hade smärtan gått över. En ultraljudsundersökning visade en vätskeansamling som bedömdes vara en blödning eller kantavlossning vid platsen för ett myom.

Morgonen efter startade förlossningen. Vid lunchtid fick patienten ryggbedövning och värkförstärkande dropp. På eftermiddagen blev ctg-kurvans mönster avvikande och då förändringarna tilltog beslutade specialistläkaren att avsluta förlossningen med sugklocka.

En mellanstor metallklocka släppte men med byte till en stor kom fosterhuvudet ut i genomskärning på första dragningen kombinerad med yttre press. Flickan fick normal Agpar 8, 10, 10 och pH-värdet i navelvensprovet var normalt. Hon syresatte sig inte riktigt och flyttades till neonatalavdelningen. Dagen efter fick hon två krampanfall. Utredningen visade flera blodproppar i flickans hjärna. En magnetkameraundersökning visade att blodpropparna uppstod efter, eller i samband, med förlossningen.

De hade bett om kejsarsnitt flera gånger och situationen var kaotisk på rummet då förlossningen avslutades, skrev anmälaren till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Barnmorskan höll med om kaoset. Arbetsbelastningen var så hög att hon inte hann dokumentera fullt ut. Men uppgiften om att paret önskade kejsarsnitt fanns inte med för det hade hon aldrig hört.

Ivo har inga invändningar mot den medicinska handläggningen men påpekar att hög arbetsbelastning inte befriar personalen från dokumentationskravet. Vårdgivaren ska se till att det finns tillräckligt med personal för att tillgodose patienternas behov av trygghet i vården. (Dnr 9.2-38221/2011)