Analyser av samtal till sjukvårdsrådgivningen visar att män ofta talar om konkreta sjukdomssymtom medan kvinnor pratar om oro och trötthet. Männen får också oftare läkartid, medan kvinnorna får råd om egenvård och uppmanas att vänta och se.

I ett forskningsprojekt som stöds av Vetenskapsrådet undersöker Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, telefonsjuksköterskornas genuskompetens. Hon har i tio års tid forskat kring olika aspekter av telefonrådgivning.

Analyserar samtalen

– I den här studien undersöker vi sjuksköterskornas genusmedvetenhet och tittar på skillnader i hur samtalen förs och vad de leder fram till beroende på om det är män eller kvinnor som ringer, säger hon.

Den ännu opublicerade analysen visar att det finns skillnader som beror på kön. Inger K Holmström har i tidigare forskning konstaterat att telefonsjuksköterskor har uppfattningar som: "Det är lättare att tala med en annan kvinna" och "Pappor har inte koll på någonting".

Utvecklar ett instrument

– Någonting händer i samtalen som leder till olika utfall. Resultaten är intressanta i relation till hälso- och sjukvårdslagen som säger att vi ska ha god vård på lika villkor för alla medborgare.

I nästa steg av forskningsprojektet utvecklas ett instrument för att stärka sjuksköterskornas genusmedvetenhet. Det består av frågor och påståenden om fiktiva patienter som deltagarna får reflektera kring. Tanken är att det ska kunna användas i utbildningen.