– Den viktigaste förklaringen till de stora skillnaderna är att vi i Sverige har jobbat mycket mer med förbättringsarbete knutet till kvalitetsregistren och tidigt tagit till oss nya metoder, säger professor Tomas Jernberg vid Karolinska universitetssjukhuset som har lett den svenska delen av studien.

Har jämfört alla patienter

Det är en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien där man tittat på alla patienter som kommit in med hjärtinfarkt till sjukhus mellan 2004 och 2010.

Resultaten visar att 30 dagar efter hjärtinfarkten var dödstalen 10,5 procent i Storbritannien, jämfört med 7,6 procent i Sverige.

– Det är oroande för Storbritanniens del. I Sverige har man varit betydligt snabbare med att ta till sig ny teknologi och nya behandlingsrekommendationer, säger professor Harry Hemingway vid University college i London.

Akut ballongvidgning

I studien, som presenteras i Lancet i dag, uppskattar forskarna att 11 263 dödsfall i Storbritannien hade kunnat undvikas om patienterna i Storbritannien hade fått lika bra vård som de svenska. De svenska patienterna fick till exempel akut ballongvidgning betydligt oftare än de brittiska.

Tomas Jernberg tycker det är glädjande att det enträgna arbetet med kvalitetsregister har fått så stor betydelse.

– När vi började redovisa data öppet för 20 år sedan satte det igång processer på sjukhusen som gjorde att vi började använda de bästa metoderna mycket tidigt.

Samarbete mellan sjukhusen

Trots de stora geografiska avstånden i Sverige får i dag 95 procent av hjärtinfarktspatienterna akut ballongvidgning. Tomas Jernberg vill gärna lyfta fram det goda samarbetet mellan sjukhusen som en viktig faktor till att patienterna får rätt vård.

– Av alla sjukhus är det bara 29 som har tillgång till kranskärlsröntgen och när vi har en patient i ambulans med en stor hjärtinfarkt ser vi alltid till att dirigera patienten till ett sådant sjukhus.