– Detta kan vara den länge eftersökta molekylen som kopplar ämnesomsättningen i fettvävnad till de insulinproducerande cellernas funktion, säger Per-Olof Berggren vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Han är en av forskarna bakom studien, som leds av Harvard Medical School i USA.

Försök på möss

Signalmolekylen som forskarna undersökt heter adipsin. Den utsöndras till blodet från fettceller och har betydelse för immunförsvaret.

I studien använde sig forskarna av möss som förändrats genetiskt för att helt sakna adipsin. Efter att mössen matats feta och fått förhöjt blodsocker, ett förstadie till diabetes, tillfördes den aktuella signalmolekylen.

Ny upptäckt

Det som hände då var att mössens blodsocker sjönk, eftersom de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln började fungera bättre.

Att adipsin krävs för utsöndringen av insulin var enligt forskarna en oväntad upptäckt, som kan få betydelse för behandlingen av den stora folksjukdomen typ 2-diabetes – om människor fungerar på liknande sätt som möss.