Dagens inlägg på DN debatt av Moderaterna är bra så till vida att partiet lyfter problematiken med långa handläggningstider för sjuksköterskor med utländsk legitimation, anser Vårdförbundet. Men det finns flera dimensioner i att rekrytera utländsk arbetskraft – bland annat en etisk då det är sjuksköterskebrist i hela världen. Och utländsk arbetskraft kan bara utgöra en begränsad del när det gäller kompetensförsörjningen i Sverige.

– Vi har i grund och botten ansvar för att utbilda de sjuksköterskor vi behöver. Sjuksköterskor har däremot alltid haft fri rörlighet mellan länder, och det är vi positiva till, säger Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet.

Krav ska ställas

Hon betonar vikten av att validera utländska utbildningar mot våra egna.

– Vi  kan aldrig göra avkall på vare sig patientsäkerheten, utbildningskraven eller språkkraven, säger Ann Johansson.

Kompetensförsörjningen vill hon se över i flera led i en större nationell samverkan – och det har Vårdförbundet efterfrågat i många år. Flera faktorer behöver samspela för att nå en hållbar tillgång på sjuksköterskor.

– Det handlar om utbildningsplatser, yrkesintroduktion, karriärmöjligheter, specialistutbildningar, livslön och en god arbetsmiljö.

Är det brist på sjuksköterskor?

SKL har beskrivit ett behov av 11 000 fler sjuksköterskor fram till 2020. Betydligt färre än de 14 326 utbildade sjuksköterskor, eller 12 procent av yrkeskåren, som i dag är sysselsatta utanför hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens statistik.

– Vi kan aldrig räkna med att alla som utbildar sig ska fortsätta arbeta kliniskt. Men med bättre villkor hade förmodligen fler arbetat kvar i sjukvården.