Socialstyrelsen har granskat förskrivningen av läkemedel vid adhd mellan åren 2006 och 2013. Det är framför allt det centralstimulerande läkemedlet metylfenidat som skrivs ut, och de flesta användarna är pojkar i åldersgruppen 10 till 17 år.

– Det sker en tillströmning av nya användare och frågan är om förskrivningen verkligen kan fortsätta? Vi har inget svar på det ännu, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Omkring fem procent av alla pojkar i skolåldern anses ha funktionsnedsättningen adhd. Drygt fyra procent av alla pojkar får centralstimulerande läkemedel. Det är nästan 90 procent av dem som har diagnosen. Färre flickor diagnostiseras, men läkemedelsförskrivningen har ökat mer när det gäller flickorna.

Långtidseffekter outredda

Både Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har tidigare varnat för att det saknas studier av vilken effekt användningen av det centralstimulerande läkemedlet har på lång sikt.

– Långtidseffekterna är svåra att studera och de är fortfarande begränsat utredda, säger Peter Salmi.

Han tror att en förklaring till den höga förskrivningen är läkemedlets snabba effekt.

– Vi betonar att läkemedel bör vara en del i ett paket av åtgärder där psykologisk behandling och pedagogiska insatser också ingår. Men de delarna kräver miljöförändringar, hjälpmedel och träning, och sådant tar tid.

Överförskrivning kan diskuteras

Peter Salmi konstaterar att förskrivningen av ett läkemedel bör stå i relation till hur många som har diagnosen.

– När prevalensen är fem procent och fyra procent får läkemedlet – då är det en betydande del. Om förskrivningen skenar i väg kan man diskutera en överförskrivning. Socialstyrelsen har svårt att se att det finns utrymme för en fortsatt ökning bland pojkar i den här åldersgruppen, säger han.