Via cancerregistret och flergenerationsregistret följde forskare vid Lunds universitet drygt 70 000 adopterade män och kvinnor födda mellan 1932 och 1969 som insjuknat i bröstcancer, prostatacancer eller kolorektalcancer mellan 1958 och 2010.

Genom registerstudier undersökte de också eventuell cancer både hos adoptivföräldrarna och de biologiska föräldrarna under samma tidsperiod.

Livsstilen har betydelse 

Det visade sig att risken för de adopterade att drabbas av någon av de tre cancerformerna var 80 till 100 procent högre om en av de biologiska föräldrarna hade samma cancersjukdom jämfört med en kontrollgrupp utan en biologisk förälder med sjukdomen.

Om det var en adoptivförälder som hade någon av cancerformerna fanns det däremot ingen ökad risk jämfört med kontrollgruppen. Personer med en biologisk förälder med cancer insjuknade dessutom i yngre åldrar än personer utan en biologisk förälder med samma cancer.

– Resultaten av vår studie innebär inte att den egna livsstilen saknar betydelse för en individs risk att insjukna i cancer, men tyder på att risken för våra tre vanligaste cancersjukdomar i högre grad beror på det genetiska arvet, säger Bengt Zöller, docent vid Centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet och den som lett studien.

Fråga om ärftlighet 

Det är väl känt att både medfödda genetiska riskfaktorer och miljö och livsstil har betydelse för att vi utvecklar olika former av cancersjukdomar, men om de biologiska föräldrarna haft någon av de tre cancrarna så är det en viktig riskfaktor som bör ingå i den kliniska sjukdomshistorien och utredningen.

– Därför är det viktigt att läkare frågar efter ärftlighet, så man kan ta ställning till om ytterligare undersökningar behöver göras, säger Bengt Zöller.

Studien Familial transmission of prostate, breast, and colorectal cancer in adoptees is related to cancer in biological but not in adoptive parents: a nationwide family study är publicerad i European journal of cancer.