I Östergötland blir flest patienter smittade med infektioner när de vårdas i slutenvården. De fyra senaste mätningarna visar att 11,6 procent av de studerade patienterna drabbades.

Östergötland och andra landsting ska nu lära sig av de landsting som klarat det förebyggande arbetet bäst. Västmanland ligger i toppen, med den jämförelsevis låga siffran 5,9 procent.

Konkreta lösningar

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tillsammans med 16 landsting gjort en studie för att identifiera vilka faktorer som hänger samman med en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner.

Studien visar att de landsting som lyckats bäst i att förebygga kan ha upp till 50 procent färre vårdrelaterade infektioner, jämfört med de mindre framgångsrika. En fördjupad analys och jämförelse av vad som skiljer dem har lett fram till åtta faktorer som gjort att antalet smittade minskat. De handlar om både inställning till problemet, kunskap och konkreta lösningar av lokaler och städning.

Ingen minskning längre

Trots mycket uppmärksamhet och tidigare satsningar minskar inte infektionerna. Sedan 2008 mäts de i hela landet. Då började också de obligatoriska mätningarna av hur personalen följer basala hygienrutiner och klädregler på landets alla sjukhus.

De första åren minskade infektionerna, men sedan fyra år ligger de kvar på runt 9 procent. Det gör att i var tionde sjukhussäng ligger en patient som blivit smittad i vården. Infektionerna orsakar ett stort lidande och dessutom extra kostnader på 6,5 miljarder kronor årligen.

Stora pengar att spara

– Vi presenterar idag en utvecklad modell för att bekämpa ett av de största hoten mot patientsäkerheten i svensk hälso- och sjukvård. Kan vi minska infektionerna med 30 procent så betyder det en minskning med 225 000 vårddygn, och frigjorda resurser värda över två miljarder kronor, säger Håkan Sörman, vd på SKL.

Landstingens och SKL:s framgångsfaktorer för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner är:

  • Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla.
  • Hygienriktlinjer ses som självklara.
  • Riskbedömningar ger proaktivt arbetssätt.
  • Goda lokalmässiga förutsättningar skapas.
  • Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling.
  • Städning ses som en viktig del.
  • Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt.
  • Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler.

Fler smittade på universitetssjukhus

Stora skillnader ses också mellan olika sjukhus. Fler blir smittade på universitetssjukhusen. Den vanligaste infektionen är urinvägsinfektion, följd av lunginflammation.

I studien valdes två landsting och sex sjukhus med färre vårdrelaterade infektioner ut och två landsting och fyra sjukhus med högre förekomst, för att analysera vilka faktorer som går att påverka som lett till att vissa lyckats bättre.

En fråga om attityder

Omkring 100 intervjuer med vårdpersonal gjordes inför analysen. Så här säger en intervjuad sjuksköterska och en läkare som arbetar på ett sjukhus med hög förekomst av infektioner:

– Man känner av attityden – ni får hålla på med hygien men jag tänker inte ändra mig.

– Jag hör ofta kollegor säga: vilka belägg finns för hygienrutinerna? Varför ska vi göra det här?

I de landsting och sjukhus med låg andel smittade patienter uttrycker personalen mer eget ansvar för spridningen:

– Det kan vara mina händer som sprider smittan, säger en sjuksköterska.