Uppdraget är att föreslå hur hanteringen av klagomål kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare. Samtidigt ska patienterna och deras närstående i högre grad än i dag få svar på vad som hänt och varför, och deras synpunkter ska tas till vara bättre för att utveckla vården.

 Ärvde 6 300 ärenden

Ingen tycktes ha anat hur många patienter som hade klagomål på vården när patientsäkerhetslagen trädde i kraft i januari 2011. Syftet med lagen var att stärka patientsäkerheten och minska antalet vårdskador genom att ta vara på patienters och närståendes upplevelser.

Socialstyrelsen fick en särskild enhet för enskildas klagomål och där växte antalet anmälningar från missnöjda patienter betydligt snabbare än ärendena hann tas om hand. Trots extra resurser i personal och pengar fick många patienter vänta mycket längre på besked än de sex månader enheten hade som mål.

När den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, inrättades för ett år sedan fick den ta över ansvaret att pröva klagomål på vården och personalen, inklusive de omkring 6 300 ärendena i klagomålshögen.

 Ville ha lagändring

Att beta av högen med klagomål har inte gått så mycket bättre för den nya myndigheten än för Socialstyrelsen trots att regeringen gett extra anslag också till Ivo och redan i september ville generaldirektören Gunilla Hult Backlund att lagen ändrades så att det skulle gå att sålla bland klagomålen.

Då låg över 7 000 klagomålsärenden under utredning på myndigheten. Statskontoret, som sedan 2011 haft regeringens uppdrag att följa hanteringen, föreslog att patientnämnderna skulle få i uppdrag att utreda merparten av klagomålen och Ivo bara ta sig an allvarligare missförhållanden. Men det vill inte nämnderna.

Nu har regeringen beslutat att frågan om vem som ska hantera den stora mängden klagomål ska utredas närmare. Utredningsuppdraget ska vara klart den sista december nästa år.