Varje år får 8 000 kvinnor i Sverige en bröstcancerdiagnos. De flesta återhämtar sig successivt efter sin bröstcancersjukdom och majoriteten går tillbaka till arbetet. Men vissa har långvariga besvär med bland annat nedsatt fysisk och emotionell funktion, trötthet och smärta.

Jämfört med kvinnor som aldrig drabbats av bröstcancer är det fler som är sjukskrivna tre år efter sin diagnos.

Identifiera sårbara

– Det verkar alltså finnas undergrupper av kvinnor som löper större risk att drabbas av negativa konsekvenser av sin bröstcancer. Att kunna identifiera sårbara kvinnor är en viktig förutsättning för vårdpersonalens möjligheter att ge råd och stöd till dem som behöver det, säger sjuksköterskan Marie Høyer Lundh.

Hennes avhandling vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet handlar om livskvalitet och återgång till arbete under de första tre åren efter en bröstcancerdiagnos.  Hon har också analyserat vilka faktorer som har ett samband med en sämre hälsorelaterad livskvalitet, sjukskrivning, minskad arbetstid eller att inte komma tillbaka i arbete.

Tidigare undersökningar har visat att vissa typer av behandlingar, men även ålder och brist på socialt stöd, har ett samband med en sämre upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Kvinnor som genomgår cellgiftsbehandling upplever till exempel i högre grad negativa konsekvenser av sjukdomen.

Tuff behandling

– Yngre kvinnor drabbas ofta av aggressiv cancer och måste genomgå en tuff behandling. De har dessutom ett arbete de måste sjukskrivas ifrån och en familj att försörja. Det var just bland de yngsta kvinnorna som hade genomgått cytostatikabehandling som vi hittade den största andelen med nedsatt arbetstid. Det påverkade också kvinnornas ekonomi och livskvalitet, säger Marie Høyer Lundh.

Det behövs ökad kunskap om hur biverkningar efter behandling kan förebyggas och behandlas, anser hon. Och hon vill att vården ser till individen.

– Ta hänsyn till den enskilda kvinnans livssituation, behov och önskemål, säger Marie Høyer Lundh.

856 ingår

Alla kvinnor i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion som fick en bröstcancerdiagnos under en ettårsperiod erbjöds att delta i enkätstudien. De följdes upp i tre år efter diagnosen. Enkätdata kompletterades med medicinska data från det regionala kvalitetsregistret för bröstcancer samt sjukskrivningsdata från Försäkringskassans databas. Totalt 856 kvinnor fullföljde studien.

Marie Høyer Lundh försvarar sin avhandling Health-related quality of life and return to work following breast cancer den 15 maj.