Motiverande samtal fungerar bra, men metoden är ojämlikt spridd visar distriktsköterskan Elisabeth Brobeck i sin forskning vid Högskolan i Halmstad och Örebro universitet.

Fånga riskbruk

Metoden motiverande samtal är besläktad med kognitiv beteendeterapi (KBT) och utvecklad inom missbruksvården. I sjukvården handlar det mer om riskbruk.

– Det optimala är att kunna fånga patientens intresse i samband med besök i vården innan dåliga kostvanor, rökning, alkoholbruk eller bristande fysisk aktivitet gjort patienten sjuk. Men det vanliga är att frågan om livsstilsförändringar blir aktuell först när patienten drabbas av akuta besvär, till exempel hjärtproblem eller diabetes, säger Elisabeth Brobeck.

Hon har intervjuat sjuksköterskor som arbetar med motiverande samtal och deras patienter, pratat med distriktssköterskor om implementering, och via Vårdbarometern tagit reda på om patienterna får livsstilsråd och i vilken mån de gör förändringar.

Envägskommunikation

Det visade sig att sjuksköterskorna oftare ger livsstilsråd till män, till äldre och till dem med hög utbildningsnivå, men att det var yngre personer och de med låg utbildningsnivå som i störst utsträckning gjorde någon förändring.

Patienter är ofta medvetna om sina livsstilsproblem men behöver stöd för att kunna genomföra förändringar. Att själv få sätta ord på vad han eller hon vill ändra på gör det lättare för patienten. Elisabeth Brobeck konstaterar att mycket av den rådgivning som sker i vården i dag är envägskommunikation.

Spegla patienten

I ett motiverande samtal ska sjuksköterskan återspegla det patienten berättar. Patienten får själv beskriva hur han eller hon ser på och vill åtgärda problemet. På slutet ska sjuksköterskan summera och få bekräftat att hon uppfattat patienten rätt.

– Vården lider nästan alltid av brist på tid och resurser, det finns ofta bara utrymme för akuta insatser. Men att satsa tid på motiverande samtal där patienten får hjälp att styra över sin hälsa är att förebygga kommande kostnader, konstaterar Elisabeth Brobeck.

Dåligt förankrade

Sjuksköterskors hälsorådgivning är viktig för att åstadkomma livsstilsförändringar, men den är inte tydlig i den kliniska verksamheten och visionerna för det hälsofrämjande arbetet är dåligt förankrade inom sjukvårdsorganisationen. Med ett större inslag av motiverande samtal skulle rådgivningen bli ännu effektivare, anser hon.

Förra veckan försvarade Elisabeth Brobeck sin avhandling Samtal som stöd för patienters livsstilsförändringar - en viktig del av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete.