Åklagaren Stefan Edwardsson säger till Vårdfokus att han vill läsa domen ordentligt innan han bestämmer sig för om han ska överklaga eller inte.

– Jag tycker det är tillfredsställande att man funnit det bevisat att läkaren varit oaktsam. Men jag har svårt att förstå att det brister i orsakssambandet. Det är detta jag vill undersöka närmare, säger han.

Allvarliga misstag

I domen går tingsrätten igenom den friade läkarens agerande i maj för snart tre år sedan, då en 25-årig kvinna förlöstes under mer än 50 timmar på Höglandssjukhuset i Eksjö, en förlossning som slutade med svåra förlossningsskador och att barnet dog.

Tingsrättens sammanfattande bedömningen är att läkaren gjort flera allvarliga misstag, ändå frias han från åtalet.

Lång förlossning

Kvinnan, som var förstföderska, kom till förlossningen strax efter midnatt med blödningar och värkar. Natten och förmiddagen gick. Vid lunchtid bedömdes förlossningen ha gått in i en aktiv fas. På eftermiddagen gick vattnet, som var mekoniumfärgat, och värkstimulerande dropp sattes in för att skynda på värkarbetet. Dosen ökades under natten och kvinnan fick också epidrualbedövning och lustgas.

Tidigt på morgonen dygn två kontaktades läkare vid två tillfällen på grund av dålig progress och sämre värkar. Kvinnan bedömdes vara trött. Vid halvniotiden, efter ett personalbyte, kom den aktuella läkaren in i förlossningsrummet för första gången.

Beslut om sugklocka

Läkaren, som hade bakjour, gjorde bedömningen att sugklocka skulle användas när barnets huvud trängt ned något. Barnets hjärtljud var fortfarande normala.

Ett ultraljud, utfört av en annan läkare, konstaterade att barnet låg i vänster-vänt läge. Mätningar av trycket i sammandragningarna gav oklara resultat. Barnmorskan konstaterade att sammandragningarnas täthet hade minskat och kontaktade den aktuella läkaren på nytt. Han undersökte kvinnan, som verkade ha ett rymligt bäckenben, och började sedan fästa sugklockan på barnets huvud. Klockan var då 11:35.

Bröt mot riktlinjerna

Trots att både sjukhusets egna riktlinjer, medicinska läroböcker och beprövad erfarenhet säger att maxtiden för att försöka dra ut ett barn med sugklocka är 25 minuter gick det en timma innan sugklockan släppte och läkaren istället försökte förlösa barnet med händerna och tång.

"Om huvudet inte följer på 2-3 dragningar skall försök avbrytas och sectio (kejsarsnitt) utföras", står det i Höglandssjukhusets PM om användande av sugklocka. Läkaren gjorde nio dragningar med sugklockan.

Strider mot vetenskapen

Under förlossningen försökte barnmorskan som var på plats få läkaren att tänka om och göra kejsarsnitt istället för att använda sugklocka. Tingsrättens bedömning är också att läkaren använt sugklockan på ett sätt som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet.

"Det som varit mest flagrant var att man överskred tidsgränsen så pass markant när det gäller användningen av sugklocka", skriver rätten i sin dom.

Barnet livlöst

Klockan 12:55 föddes barnets huvud fram efter en andra tångdragning. En dryg kvart senare kom hela kroppen, men barnet var då livlöst och gick inte att rädda trots återupplivningsförsök. 

Enligt tingsrättens bedömning har läkaren varit så oaktsam att han skulle kunna straffas för det. Varför fälls han då inte för vållande till annans död?

Finns tvivel

Det som saknas, enligt domen, är bevis på att det helt utan tvivel var läkarens agerande som ledde till att barnet dog. Rätten anser att det är alltför oklart vad som hade hänt om läkaren avslutat försöken att förlösa med sugklocka och förlossningstång och i stället förlöst barnet med kejsarsnitt.

I domen står det att det inte går att utesluta att det var en cervixspam  som gjorde att barnet fastnade och enligt tingsrätten framgår det inte av utredningen i målet att denna komplikation skulle kunna vara en konsekvens av en långdragen förlossning.

Förlossningsskador 

Det har inte heller gått fastställa exakt när och hur barnet dog. "Frågan om barnet överlevt om läkaren förlöst barnet med kejsarsnitt kan därför inte med tillräcklig säkerhet besvaras", skriver tingsrätten i domen och friar därför läkaren från åtalet om vållande till annans död.

När det gäller kvinnans allvarliga förlossningsskador anser tingsrätten att läkaren befunnit sig i en nödsituation och därför inte heller ska dömas för vållande till kroppsskada.