Under ett halvårs tid har Sima Nasizadeh rest runt till de mest avlägsna byar i Kongo tillsammans med kollegerna i organisationen Läkare utan gränser. På varje ställe har de satt upp sitt laboratorium och testat hundratals människor för att se om de är infekterade med Trypanosomiasis – mer känt som sömnsjuka.

Bor i tält

– Det är ett stort arbete med att flytta labbet till nya byar hela tiden. Det är viktigt att testa så stor del av befolkningen som möjligt för att kunna sätta in behandling i tid och stoppa spridningen av sjukdomen, berättar Sima Nasizadeh.

Hon har läst biologi och forskat i Lund, men när möjligheten att arbeta för Läkare utan gränser dök upp tvekade hon inte.

– Det är jätteintressant även om det är ett svårt arbete under mycket enkla förhållanden. Vi bor i tält och arbetar intensivt med tester, analyser och behandlingar.

Ska utrotas till 2020

Sömnsjuka brukar kallas för en av världens mest bortglömda tropiska sjukdomar. Den sprids via tsetseflugan och den som smittats kan bära på parasiten länge utan symtom. Om sjukdomen inte behandlas angriper den kroppens centrala nervsystem och visar sig i sömnstörningar, hjärnskador och slutligen dör den sjuke.

WHO:s mål är att sömnsjuka ska ha utrotats till år 2020, men sjukdomen drabbar fortfarande många i de mest avlägsna delarna av Afrika, så målet är inte lätt att nå.

Gör flera tester

– Vi screenar först hela befolkningen i en by och sen gör vi ytterligare tester för att bekräfta de positiva svar vi fått och se om parasiterna finns i blodet, berättar Sima Nasizadeh.

Ett ryggmärgsprov visar hur långt gången sjukdomen är. Det avgör vilken behandling som sätts in. Den som bär på sjukdomen i ett mer framskridet stadium måste behandlas på sjukhus. Diagnos och behandling är alltså en komplicerad process, men stort hopp sätts till ett nytt snabbtest och en ny form av tablettbehandling som patienten kan hantera själv.

En livsstil

Sima Nasizadeh är hemma på semester ett par veckor, men ska snart åka tillbaka igen. Och hon tror hon kommer att fortsätta arbeta för Läkare utan gränser även när hennes uppdrag är avslutat i maj.

– Vi pratar mycket om varför vi gör det här och visst handlar det om att det känns bra att göra en humanitär insats. Men det blir också en livsstil, man får mycket kraft av varandra och vi skrattar mycket tillsammans.

Den som ska börja arbeta för Läkare utan gränser får utbildning för de specifika analysmetoder som man kommer att använda på fältet. Och Sima Nasizadeh vill verkligen rekommendera biomedicinska analytiker att ge sig ut.

– Det viktigaste är att man är en erfaren laborant och beredd att jobba under de speciella förhållanden som råder när man arbetar på fältet.