Ungefär 30 procent av Kriminalvårdens intagna uppskattas ha diagnosen adhd. Ungefär 4 procent beräknas få medicinsk behandling, oftast i form av läkemedlet concerta. Det är några av de uppgifter som presenteras i en ny rapport från Kriminalvården.

Vid ett forskningsseminarium idag presenterar Lena Lundholm, forskare vid Kriminalvårdens Fou-enhet, en sammanställning av de senaste årens svenska och internationella forskning om adhd inom kriminalvården. En slutsats som dras utifrån de tidigare studierna är att omkring 1 800 av de 4 300 intagna på svenska kriminalvårdsanstalter uppskattas ha diagnosen adhd.

Inga studier om återfall

En teori är att medicineringen minskar återfallen i brott. Men enligt Lena Lundholm saknas studier som bevisar det.

– Det krävs insatser från många fler samhällsaktörer om den intagna ska kunna återgå till ett liv utan brottslighet. Sjukvården, arbetsförmedlingen, socialtjänsten – alla behöver samarbeta för att det ska fungera, säger hon.

Norrtälje-projektet är en av studierna kring adhd bland intagna på svenska kriminalvårdsanstalter. Psykiatrikern Ylva Ginsberg vid Karolinska institutet är en av dem som har undersökt läkemedlens effekt. Hennes forskning visade att behandlingen ledde till att de intagna fick markant bättre motorik, uppmärksamhetsförmåga, logiskt och abstrakt tänkande.

Flera olika behandlingar

Lena Lundholm understryker att det behövs tillägg till läkemedelsbehandling. Forskning visar att det finns vinster med så kallade multimodala insatser där medicinsk behandling kombineras med psykologisk behandling i form av, till exempel, kognitiv beteendeterapi. Det är också något som Kriminalvården satsar på.

– Kunskapen om adhd har påverkat vården på anstalterna mycket. Behandlingarna har anpassats och förståelsen för olika beteenden har ökat. Personalen har lärt sig att bemöta otålighet hos de intagna och vet vikten av tydliga instruktioner, säger hon.