Petra Blom Andersson är samordnare vid Centrala elevhälsan i Norrköping och driver ett av länets projekt för att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning. Hon möter ofta personal inom skola och vård som är osäkra på hur de ska fråga och på vilket sätt de kan hjälpa utsatta flickor.

Inom ramen för projektet har hon bjudit in skolsköterskor, kuratorer och lärare för att lyssna på föreläsare med egna erfarenheter av könsstympning, och med erfarenhet av arbete i länder där könsstympning är vanligt.

– De har bland annat lärt oss att vara uppmärksamma på psykosomatiska symtom. Det övergrepp som stympningen innebär kan orsaka smärtor som sitter djupt i kroppen, säger Petra Blom Andersson.

Smärtor hindrar aktivitet

Det krävs kunskap och medvetenhet för att kunna identifiera om besvär beror på könsstympning.

– Idrottslärare bör vara uppmärksamma på flickor som inte vill vara med på gymnastiken. Det kan bero på smärtor i underlivet. Och när de kommer till skolsköterskan med huvudvärk kan det vara kopplat till att de inte dricker på hela dagen av rädsla för att bli kissnödiga.

Skolsköterskor och kuratorer bör tänka på att erbjuda flickorna en toalett där de kan sitta i lugn och ro.

– Skolsköterskor har en medicinsk ingång och kan fråga en flicka om hon har svårt att kissa. Hålet efter en infibulation är risgrynsstort vilket gör att kisset kommer i små droppar. Det kan också orsaka återkommande urinvägsinfektioner eller andra infektioner som är svåra att göra något åt för att det är svårt att komma åt med antibakteriell kräm.

Hoppas på handlingsplan

Petra Blom Andersson hoppas att elevhälsan får möjlighet att ta fram en handlingsplan. Det ska vara självklart att ta upp frågan om könsstympning i det första hälsosamtalet på skolan, och visar det sig att flickan är könsstympad ska hon erbjudas rätt vård. Det ska också vara självklart att skolans personal anmäler lagbrottet till socialtjänsten.

I juli ska en delrapport presenteras för länsstyrelsen där Juno Blom är utvecklingsledare i arbetet mot hedersrelaterat våld och könsstympning. Hon har studerat hur andra länder arbetar mot könsstympning och har samarbetat med den internationella organisationen Tostan, som verkar för mänskliga rättigheter och mot kvinnlig omskärelse.

– Målet med vårt uppdrag är att nå vårdnadshavare med kunskap, att erbjuda personal inom vård, skola och socialtjänst riktlinjer, och att unga flickor ska veta var de kan få hjälp.

I februari nästa år ska uppdraget rapporteras till regeringen.