Två målsägande, två sakkunniga och 15 vittnen. Det var en lång och påkostad rättegång som i dag avslutades i Göteborgs tingsrätt.

Under sammanlagt fyra dagar har människor kommit från olika delar av landet för att delta. Här fanns också de som bara ville lyssna, till exempel poliser och kompisar till de två drabbade ambulanssjuksköterskorna, för domen kan bli slutet för 24-timmarspassen.

Tröttheten orsakade olyckan

Under rättegångens sista dag sammanfattade åklagaren varför hon anser att arbetsgivaren Västra Götalandsregionen är skyldig till arbetsmiljöbrott. Och regionens försvarsadvokat varför han tycker att åtalet ska läggas ned.

Enligt åklagaren Kristina Persson var det det långa arbetspasset som orsakade olyckan en tidig sommarmorgon 2010 då en ambulanssjuksköterska somnade vid ratten efter att ha varit igång nästan 23 timmar i sträck. Kollegan Pehr Dahlbom som satt där bak tillsammans med patienten fick svåra skador.

Åklagaren hade tidigare kallat professor Torbjörn Åkerstedt för att visa vad forskningen säger om långa arbetstider, trötthet och risker.

– Redan efter 16 timmar gör kroppen allt för att få somna och viktigast av allt, förarna känner inte tröttheten. De fattar inte hur illa det är utan kämpar på. Det blir livsfarligt, sade Kristina Persson.

Ingen riskbedömning

Hon anser också att regionen inte hade gjort en riskbedömning av dygnspassen utan i stället fortsatte att lägga schema "som man alltid gjort".

– Förr i tiden kanske det gick bra. Men belastningen har ökat genom åren och det stod fullständigt klart för ledningen, sade hon.

Går att avskaffa dygnspass

Åklagaren menar att det går att köra ambulans dygnet runt utan att personalen behöver arbeta dygn. När exempelvis Halland avskaffade de långa passen rekryterades 20 nya medarbetare.

– Det går men det kostar. Jättemycket pengar, sade Kristina Persson.

Sammantaget vill hon att regionen ska dömas till arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada och betala en så kallad företagsbot på 400 000 kronor.

– Regionen har tjänat väldigt mycket på att låta personalen jobba dygn. Då är 400 000 kronor inte särskilt mycket, sade Kristina Persson.

Belastningen är problemet

Regionens försvarsadvokat Lars Viklund däremot anser att arbetsgivaren på ett ansvarsfullt sätt successivt har minskat antalet dygnspass i takt med att det blivit fler och fler uppdrag. Från att man jobbade dygn även på vardagar drogs det ned till helgerna och försvann sedan helt 2013. Dessutom är det belastningen, inte de långa arbetstiderna, som är boven i dramat.

– Att köra ambulans är ett jobb som måste göras. Oavsett vilket schema du har är du trött vid 5–tiden på morgonen, sade han.

Sågade forskaren

Lars Viklund passade också på att såga åklagarens kronvittne, professor Torbjörn Åkerstedt.

– Han fördärvade sin trovärdighet när han kom med svepande omdömen om varför bilen körde av vägen. Det borde han som forskare inte ha sagt för han kan omöjligt veta, sade Lars Viklund.

Vill att fallet läggs ned

Regionen hade visst gjort en riskbedömning även om den inte var skriftlig. Varken i enkäter, arbetsmiljöundersökningar eller avvikelserapporteringen klagade personalen på dygnspassen. Dessutom fanns det olika strategier när man var trött, till exempel be kollegan ta över ratten, stanna och ta en nypa luft, eller ringa jourhavande ambulanschef. Det hävdade arbetsgivarens advokat i sin slutplädering.

Men hans viktigaste kort är frågan om företagsbot. En sådan kan bara utdömas till en så kallade näringsverksamhet och det hävdar regionen att ambulansverksamheten inte är. Om domstolen håller med, faller hela åtalet.

Den 28 november får vi veta hur det gick, då kommer domen.

"Patientsäkerhet är viktigare än pengar"

Pehr Dahlbom som skadades vid olyckan arbetar inte längre inom ambulansen på grund av återstående men. Han hoppas på en fällande dom men inte för att han är emot dygnspass generellt, i glesbygden kan det fungera, utan för att han vill att arbetsgivarna ska få en väckarklocka. Att det finns risker med dygnstjänstgöring och att man kan ställas till svars om man har brustit i sina åtaganden. Och framför allt: att patientsäkerheten är viktigare än pengar.

– Hela det här målet handlar egentligen om pengar eftersom det styr nivån på säkerheten, säger Pehr Dahlbom till Vårdfokus.

Han tycker att ambulanspersonal, om några, borde veta hur snabbt en olycka kan hända.

– Det som hände mig var inget udda fall, det kan hända vem som helst, säger han.

Har väckt reaktioner

Vårdfokus rapportering från rättegången har väckt många reaktioner på webben från ambulanssjuksköterskor som vill ha kvar dygnspassen.

Vad skulle du vilja säga till dem?

– Att de kan kontakta mig. Jag kan berätta om vad det innebär både för en själv och familjen att skada sig för livet och gå runt med ständig värk. Jag vill inte att det som hände mig ska hända någon kollega, säger Pehr Dahlbom.