Friska personer gör fler läkarbesök – sjuka färre

Patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status har gynnats mest av vårdvalsreformen, visar Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården.

När de tittat på hur konsumtionen av vård har utvecklats i Region Skåne och Västra Götaland visar det sig att friska individer gör fler läkarbesök efter vårdvalsreformens införande medan sjuka gör färre.

Konflikt mellan olika mål

Vårdvalet och vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras, konstaterar Riksrevisionen.

Vårdvalets syfte, att primärvården ska styras av patienternas efterfrågan, och de etiska principer som ska styra prioriteringar i vården bygger på olika logiker. När efterfrågan på vård fått styra har relativt friska individer från gynnade samhällsgrupper ökat sin vårdkonsumtion.

Ojämn tillgång på läkare

Det har visserligen blivit fler vårdcentraler och enklare att få kontakt med vården, men riksrevisionens granskning visar att möjligheterna att få träffa samma läkare inte verkar ha blivit bättre efter reformerna. Behovet av hyrläkare är stort i hela landet och störst i glesbygden. Vårdcentraler i socioekonomiskt svaga områden i tätorter har färre läkare.

– Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården i dag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård. Detta är inte i enlighet med de etiska principer som ska styra vården, säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.

Landstingen avgör själva hur vårdval och ersättningar ska utformas. Det gör att olikheterna i landet har ökat. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att göra landstingens system mer lika. Ersättningsprinciperna bör vara enkla och styra mot vårdens etiska principer.