Hon är nyfiken på patienternas personlighet

Hon är nyfiken på patienternas personlighet
I dag försvarar Emelie Condén sin avhandling om DS14-metoden.

Självskattningsmetoden DS14 för att hitta patienter med D-personlighet är inte alltid tillförlitlig, visar sjuksköterskan Emelie Condén i sin avhandling.

Vår personlighet påverkar hälsan. Den som har en typ D-personlighet har en tendens att uppleva negativa känslor och oro samtidigt som de är inåtvända och ofta inte har någon att dela oron med.

Det innebär en större risk att drabbas av sjukdom och det är angeläget att fånga upp de personerna.

– Jag har arbetat på hjärtintensiven och funderat mycket på varför patienter reagerar så olika på en hjärtdiagnos, säger sjuksköterskan och doktoranden Emelie Condén.

Bra att känna till personligheten

Den metod som används för att hitta typ D-personligheter är frågeformuläret DS14. Forskarteamet på Uppsala universitet som Emelie Condén ingår i ville bland annat undersöka  om typ D-personlighet är en oberoende riskfaktor för att återinsjukna i hjärtinfarkt eller att dö.

– Framför allt som sjuksköterska är det bra att veta viken patient man har framför sig för att kunna hjälpa på bästa sätt. Typ D-personligheter anses ha större risk att återinsjukna och att dö efter en hjärtinfarkt och det trodde vi också, men så var det inte i vårt material, säger Emelie Condén.

Gruppen följde 1 000 patienter som insjuknat i hjärtinfarkt mellan 2005 och 2011. På sjukhuset fick de gå igenom en lång rad undersökningar och svara på enkäter. Patienterna följdes sedan upp efter en månad och efter ett år.

Instabil metod

Andelen som hade en typ D-personlighet var låg. Enligt DS14 var det 14 procent under sjukhusvistelsen, 25 procent efter en månad, och efter ett år 19 procent.

– Det är viktigt att veta vad man egentligen mäter vid screeningar. DS14 visade låg stabilitet, för personligheten förväntas inte ändras över tid. Metoden tycks snarare mäta temporär psykosomatisk hälsa. Alternativt lämpar sig inte DS14 att användas i samband med händelser som kräver en psykologisk anpassning, till exempel en hjärtinfarkt, säger Emelie Condén.

I två andra studier tittade forskarteamet på kopplingen mellan typ D-personlighet och ohälsosymtom, respektive typ D-personlighet och sömnvanor hos ungdomar. Att sova dåligt i ungdomen är förknippat med framtida ohälsa.

Självskattning

Av 5 200 unga som fyllde i diagnosformuläret DS14 visade 14 procent en typ D-personlighet. Typ D-personlighet var associerat med en fem gånger ökad risk att utveckla psykosomatiska problem och mer än två gånger högre risk för smärta i nacke, rygg och axlar. Risken för sömnproblem var fyra gånger större.

– I faktisk sömntid var det dock ingen skillnad. Men att gå omkring och tro att man har sömnstörningar och inte ha tilltro till sig själv påverkar också hälsan, säger Emelie Condén.

De såg stora samband mellan typ D-personlighet och psykosociala problem men anser att risken är stor att de med problem skattar sig högre på DS14.

Lägger fram sin avhandling i dag

– En förklaring till de starka sambanden mellan DS14 och psykosomatiska problem skulle kunna vara att DS14 fungerar som ett pseudomått på ohälsa eller samvarierar med depressiva eller psykosomatiska egenskaper, säger Emelie Condén.

Hon försvarar sin avhandling Type D Personality: Psychometric Properties of the DS14 and Associations with Ill Health and Coronary Heart Disease in General and Clinical Populations på Västmanlands sjukhus i Västerås i dag.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida