Det finns hundratals lokala avtal i landet med skilda lösningar för villkoren kring nattarbete, som Vårdförbundet nu har gått igenom. Där ingår olika varianter av arbetstidsförkortning och återhämtningstid, vissa är bättre, andra sämre.

Gemensamt är att de kan sägas upp av arbetsgivaren ensidigt, vilket också skett allt oftare i takt med att avtalen bedömts vara kostsamma.

– Det behöver lösas i ett centralt avtal. Medarbetarna måste kunna lita på att villkoren finns kvar och inte plötsligt sägs upp. Det är inte god ton på svensk arbetsmarknad att ha vissa villkor som förfogas ensidigt av arbetsgivarna. Nattarbete ställer så höga krav på individerna att villkoren behöver vara långsiktiga och hållbara, säger Cecilia Helldén, Vårdförbundets expert på arbetstider.

Fyra timmar kortare arbetstid

Hon tror inte på att föreslå en exakt siffra för hur mycket arbetstiden ska förkortas eller hur mycket tid för återhämtning som ska ingå i arbetstiden.

– Det kan provocera, det viktiga är att vi blir överens om principen . Men det finns redan inskrivet en viss värdering i det nuvarande avtalet med Sveriges kommuner och landsting. Där står att treskiftsarbete ger rätt till fyra timmars arbetstidsförkortning , säger hon.

Urvattnad bestämmelse

Den bestämmelsen har i praktiken urvattnats efter en dom i Arbetsdomstolen, AD, som tvingade fram exakta regler för vad som räknas som treskiftsarbete, rent arbetsrättsligt. AD fastställde att det krävs ett visst antal nattpass i förhållande till dag- och kvällspass under en bestämd tid.

Därefter blev det i stort sett omöjligt för vårdpersonal att leva upp till kraven för att få fyra timmars mindre arbetstid per vecka. Vanliga önskescheman ser alltför olika ut mellan individerna och även mellan olika schemaperioder.

Måste acceptera nattarbete

Cecilia Helldén går en rejäl bit bakåt i tiden för att förklara varför treskift och nattarbete blivit så vanligt.

Problemet att rekrytera till natten började uppstå när barnomsorgen byggdes ut och sjuksköterskorna inte längre behövde arbeta natt för att klara livspusslet. Arbetsgivarna införde då blandad dag- och nattjänstgöring med krav på att den som tog anställning accepterade nattarbetet.

 Full rulle hela natten

Arbetsgivarorganisationen höll fast vid att heltidsmåttet skulle vara 38,25 arbetstimmar i veckan. Men samtidigt var bristen på sjuksköterskor stor och arbetsgivare började teckna lokala avtal med kortare arbetstid för att kunna rekrytera. Önskescheman blev också moderna för att locka personalen med mer flexibla villkor. Ett tag fungerade det bra.

– Men från början av 2000-talet blev besparingarna i vården allt större. Det blev tufft att arbeta och sjuksköterskorna tyckte inte att förkortningarna räckte för att de skulle orka arbeta natt. Intensiteten på nätterna var hög. Förr kunde man sätta sig och vila, nu var det full rulle hela natten.

Växande frustration

Frustrationen över att arbeta natt utan bättre kompensation växte. Trots det dröjde det fram till avtalsrörelsen 2010 och 2011 innan Vårdförbundet prioriterade krav på ersättning för obekväm arbetstid, jour, beredskap och nattarbete i förhandlingarna.

– Innan dess var missnöjet visserligen stort mellan avtalsrörelserna, men sedan ökade trycket på att få upp lönerna varje gång ett centralt avtal löpte ut. Då var lönen alltid viktigare än arbetstiderna.

Men nu har Vårdförbundets medlemmar i diskussioner med de lokala avdelningarna och i en mängd motioner till kongressen lyft fram att arbetstider, och framför allt nattarbete, ska prioriteras.

Stora hälsorisker

Medvetenheten om att nattarbete kan innebära risker för hälsan har också ökat. Senast förra veckan presenterade forskaren Torbjörn Åkerstedt en studie som visar ett samband mellan bröstcancer och långvarigt nattarbete. Flera andra studier har påvisat samband med ökad risk för bland annat stroke, diabetes och övervikt, se Vårdfokus artikelsamling härintill.

– Medlemmarna orkar inte jobba natt i de slimmade organisationerna, utan att mer tid för återhämtning ingår. Jag förstår att det blir en kostsam reform, men de kostnaderna finns redan i de lokala avtalen. Jag tror arbetsgivarna har mycket att vinna på att förbättra de här villkoren nu när det är ett stort problem att rekrytera sjuksköterskor i hela landet, säger Cecilia Helldén.