Kosttillägg kallas också näringsdryck och ges för att komplettera vanlig mat till personer som riskerar att bli undernärda eller redan är det. Nu har SBU, Statens bereding för medicinsk utvärdering, studerat vad aktuell forskning kan visa om vilken nytta kosttilläggen gör för de äldre.

Resultatet visar att kunskapsluckorna är stora. Det finns få studier där de personer som ingår är över 70 år, och antalet deltagare är också för få. Enstaka studier visar att äldre kan bli lite starkare i handgreppet och öka något i vikt.

Undernäring i vården

Därför kan SBU inte bedöma om kosttillägg ger hälsoekonomiska effekter. Det är också oklart hur kosttillägg används i vården. Många sjuksköterskor försöker förbättra patienternas nutritionsstatus genom att erbjuda näringsdryck. Men det har inte gjorts någon undersökning sedan slutet av 1990-talet.

Undernäring bland äldre är vanligt. Socialstyrelsen uppskattar att 10 till 35 procent av personer på äldreboenden är undernärda. Av de äldre som vårdas på sjukhus är andelen högre, mellan 20 och 40 procent.

Fett och proteiner

Kosttilläggen innehåller fett, kolhydrater och proteiner i olika mängd. Det finns tidigare studier som visat samband mellan kosttillägg och mindre antal komplikationer, återinläggningar och ökad överlevnad. Skillnaderna, jämfört med SBU:s sammanställning, beror på att man i de studierna inkluderat betydligt yngre personer, samt mätt andra saker.

Att SBU:s resultat är osäkra betyder inte att kosttillägg är verkningslösa. Däremot går det inte, utifrån dagens forskning, att avgöra hur väl kosttillägg fungerar generellt eller för äldre personer. SBU menar att inget talar för att sluta med näringsdryck om den baseras på en klinisk bedömning av vad som orsakat den, kombinerat med uppföljning.

Då användningen av kosttillägg verkar variera mellan olika landsting och kommuner önskar SBU se en nationell översyn. Inför framtida forskning behövs en internationell definition av undernäring och mätbara kriterier utifrån den. Det krävs också fler och större studier.