År 2009 gjordes en kartläggning av hur vanligt dygnpass är i Ambulanssverige, alltså att jobba 24 timmar i sträck. Resultatet drogs i dag på den pågående rättegången i Göteborg som handlar om olyckan då en ambulanssjuksköterska somnade vid ratten och körde av vägen i Trollhättan.

Kartläggningen visade att dygnspass är vanligt men också att flera landsting har avskaffat dem. Att jobba så länge innebär risker både för trafiksäkerheten och patientsäkerheten, sade Susanne Svensson, verksamhetschef i Halland.

– Vi tittade på hur andra yrkesförare gör och intressant nog har de som kör gods schemalagda raster, medan vi som kör människor inte har det, sade hon.

Lika farligt som att köra full

I Halland avskaffades alla dygnspass 2007 efter att ledningen för ambulansen hade gått igenom aktuell forskning som bland annat visade att framåt småtimmarna är det lika farligt att köra bil som att vara alkoholpåverkad. Man gick också igenom läget i andra länder och i exempelvis Irland, Danmark och Holland får man max jobba i 8-15 timmar.

– Då fattade våra politiker det kloka beskedet att skjuta till pengar så att vi kunde avskaffa alla dygnspass och all jour inom ambulansen, sade Susanne Svensson.

Det kostar sju miljoner kronor årligen, plus att 20 nya medarbetare anställdes.

Föraren somnade i Dalarna

I Dalarna togs dygnspassen bort efter en incident som hade kunnat sluta lika illa som olyckan i Trollhättan. En ambulanssjuksköterska somnade vid ratten men hann vakna innan bilen körde av vägen.

– Det var ändå en signal som togs på stort allvar, sade Lars–Olof Björkqvist, verksamhetschef.

Incidenten blev startskottet för en radikal förändring och från att hela verksamheten byggde på dygnstjänstgöring, togs den bort helt.

– Belastningen hade ökat så mycket genom åren att det för vår del inte finns någon annan möjlighet än delade dygn, sade Lars–Olof Björkqvist.

Både trafik- och patientsäkerhetsrisk

Per Andersson som var verksamhetschef i Uppsala vittnade också om varför de tog bort dygnspassen, vilket skedde 2003. En orsak var att patienterna fick sämre behandling.

– Vi såg att man underpresterade medicinskt framåt sennatten. Ambitionerna var inte lika höga, sade han.

Per Andersson har själv jobbat dygn och beskrev det som "vedervärdigt".

– Du ska fatta svåra beslut på sekundbasis trots att hjärnan inte är med.

Sedan drygt tio år tillbaka har man halvdygn i Uppsala, något som Per Andersson tycker är betydligt bättre.

– Vi som arbetsgivare ser till att personalen kan vara utvilad inför nattpasset. Sedan är det så klart ett eget ansvar att se till att det blir så, men vi ger i alla fall förutsättningarna.

Trots att lagen kräver 11 timmars dygnsvila så går det att schemalägga arbete 24 timmar i sträck genom att bryta dygnet vid 21-tiden och lägga vilan före och efter passet. Per Svensson tycker att svenska arbetsgivare har varit "lite väl kreativa".

– Lagens intention var inte att man skulle jobba så länge i sträck.