Många patienter med kranskärlssjukdom vet inte att de kan påverka sjukdomen med en mer hälsosam livsstil. Majoriteten tror istället att sjukdomen orsakats av faktorer de inte kan styra över själva, som ärftlighet, ålder, stress, depression och utmattning.

Det framkommer i en enkätstudie bland 1 073 patienter som genomgått ballongvidgning av kranskärl, publicerad i Läkartidningen.

Var fjärde förstod

Bara var fjärde patient hade uppfattat informationen de fick på sjukhuset rätt och förstått att de fortfarande hade en hjärtkärlsjukdom och att de behövde ändra sina levnadsvanor.

Efter ballongvidgningen erbjöds nästan 80 procent av patienterna att delta i ett program för fysisk träning. Mindre än hälften hade börjat eller planerade att börja åtta veckor efter ingreppet. 68-73 procent hade erbjudits råd om matvanor, men bara 40 procent angav att de ändrat hur de äter.

Bättre kost-och motionsvanor

Tidigare studier har visat att patienter som drabbats av en hjärtinfarkt och behandlats med ballongvidgning har nästan fyra gånger lägre risk att drabbas av en ny hjärtkärl-händelse under det första halvåret om de slutar röka och förbättrar kost- och motionsvanorna. Sedan 2012 ingår det i de europeiska riktlinjerna för förebyggande av hjärtkärl-sjukdom att patienter efter en hjärtinfarkt eller ingrepp i kranskärlen erbjuds ett program för att stimulera mer hälsosamma levnadsvanor.

Tidigare remitterades infarktpatienter till rehabilitering. I dag har vårdtiden minskat till två-tre dagar, och uppföljning och utskrivningssamtal har fått större betydelse, enligt forskarna.

Studien genomfördes på 29 sjukhus i Sverige år 2011. Vid utskrivning uppfattade 39 procent att det var angeläget att ändra levnadsvanorna, men efter ytterligare information vid återbesöket steg medvetenheten till 65 procent.

Rökningen minskade

Tobaksanvändningen före ballongvidgningen låg på 38 procent, och minskade till 14 procent hos kvinnor och 20 procent hos män. Vissa män gick över till snus.

Författarna menar att likväl som sjukvården ställer krav på patienterna att följa rekommendationer, bör läkare och sjuksköterskor tillämpa evidensbaserade metoder för effektiv information. Detta för att ge patienten stöd till mer hälsosamma levnadsvanor.