Förre socialministern, Göran Hägglund, var i valrörelsen tydlig med att samvetsklausuler inte ska införas i svensk sjukvård. Ändå protesterar inte partiledningen när kristdemokrater i Kronoberg och Jönköping motionerar om att införa det. Det konstaterar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, tillsammans med RFSU:s ordförande Kristina Ljungros och Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Bästa möjliga vård

"Den konsensus som präglat svensk sjukvård i modern tid – att all vård utgår ifrån patientens behov och önskan – vill man nu alltså kringgå", skriver de tre.

Riksdagen har flera gånger med stor majoritet avslagit motioner om att införa samvetsklausuler. Detta är en stor och principiell fråga som inte lämpar sig att driva igenom via landstingspolitiken, konstaterar debattörerna.

De påpekar att det inte är en rättighet att utbilda sig till gynekolog eller barnmorska, men att det är en rättighet att få bästa möjliga vård.

Vittgående följder

Att av religiösa eller etiska skäl avstå från eller vägra utföra vissa ordinarie arbetsuppgifter som en patient kan behöva, så som abort, skulle  i förlängningen kunna få vittgående följder, skriver de. Till exempel att vårdpersonal vägrar vårda patienter som själva dragit på sig sin sjukdom, att de vägrar behandla hbt-personer, nekar ensamstående hjälp att bli gravida eller vägrar delta vid blodtransfusion.

"Införande av samvetsklausul öppnar för godtycke och bryter de etiska koderna som sätter patienten rättigheter, integritet och behov först", konstaterar skribenterna.