De flesta som kallas till mammografi räknar med att få grönt ljus och gå hem igen, i trygg förvissning om att allt såg bra ut. Därför blir chocken desto större om man behöver komma tillbaka för att undersökas igen om något på bilderna såg misstänkt ut. Oron och ångesten kan sitta i uppemot ett år även om det i slutänden visade sig att patienten var frisk, något som Vårdfokus tidigare har rapporterat om.

Nytt informationspaket

Nu har ett nytt informationspaket för både mammografi och gynekologisk cellprovtagning tagits fram som ska nyansera informationen till kvinnorna så att de är bättre förberedda. De nya texterna berättar inte bara om fördelarna med screening, att det räddar liv, utan också om nackdelar som exempelvis risken för överdiagnostisering och att utsättas för onödig oro.

Ett exempel: "En svaghet med screening är att det inte ger ett 100-procentigt skydd. Det är också svårt att veta exakt vilka förändringar som kommer att utvecklas till cancer. Därför blir en del kvinnor kallade till flera undersökningar för att få fram ett säkert svar. De extra undersökningarna kan skapa oro."

Kritik mot värdeladdade ord

Röntgensjuksköterskan Anetta Bolejko, som är den som har gjort studier kring hur kvinnor påverkas av denna oro, har tittat på det nya informationspaketet och tycker att det är bra med information om både för- och nackdelar, men att texterna innehåller många värderande ord som kan påverka kvinnans beslut att delta.

– Formuleringar som "mycket stor chans" och "ett fåtal fall" är svåra att ta ställning till då inga siffror presenteras. Värderingar bör undvikas när det gäller screening, säger hon.

Andra saker som hon reagerar på är att ordet skydd används.

– Det kan ge falska förhoppningar. Mammografi förebygger inte bröstcancer och ger i den meningen inget skydd alls, säger Anette Bolejko.

I kallelsen står det att Socialstyrelsen rekommenderar att man deltar varje gång, men det är en sanning med modifikation.

– Rekommendationen är att hälso– och sjukvården bör erbjuda screening i vissa åldersgrupper. Kvinnor ska få möjligheten att besluta om att delta eller inte delta utifrån befintlig kunskap.

Landstingen bestämmer själva

Det är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som har tagit fram det nya materialet i form av två paket för respektive screeningprogram. Förutom själva kallelsen innehåller de även olika svarsbrev, påminnelse, frågor och svar samt information inför första besöket. Sedan är det upp till varje landsting och region att besluta hur de vill göra med informationen. Den 28 oktober hålls ett första möte kring detta. Informationen ska också publiceras på 1177 Vårdguidens hemsida.