Socialstyrelsen har gett ut rekommendationer kring hur misstänkta fall av ebola ska hanteras inom den svenska sjukvården. Däremot finns i dag ingenting sagt om hur ofta prover ska tas eller när en patient kan friskförklaras från ebola.

I det akuta läge som råder, med mängder av smittade och sjuka i Västafrika och bara några få fall i Europa och USA finns det inte tillräckligt med data ännu för att säkerställa informationen.

Använder hängslen och livrem

– Det stämmer att vi inte har tagit med hur ett friskförklarande ska gå till i rekommendationerna. I dag använder vi både livrem och hängslen för att inte riskera något, säger stadsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Han förklarar att i den extrema situation världen befinner sig har det inte funnits någon möjlighet att samla in den kunskap som behövs.

Det saknas fortfarande en del grundläggande kunskaper om hur människans immunförsvar interagerar med ebolaviruset. Det är till exempel oklart om och hur länge en person som behandlats med antikroppar är immun.

Man vet inte heller hur immunförsvaret påverkas av de experimentella behandlingar som en del hjälparbetare i väst har fått prova på.

Behöver veta mer

– Vi behöver veta mer om virusets förlopp under sjukdomen, säger Karin Tegmark-Wisell, läkare och avdelningschef på Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium i Solna.

På säkerhetslaboratoriet tar de emot misstänkta ebolaprover från hela Sverige samt flera av de nordiska och baltiska länderna. När ett blodprov ska undersökas för ebola görs en screening med PCR, polymeraskedjeraktion.

För närvarande finns bara en handfull liknande laboratorier i övriga Europa. De samverkar i ett etablerat nätverk, bland annat kring metodutveckling. Också genom den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, finns ett nätverk för kvalitetssäkring av diagnostik.