För fyra år sedan körde en ambulanssjuksköterska av vägen när han somnade vid ratten efter att ha jobbat nästan 23 timmar i sträck. Kollegan Pehr Dahlbom som vårdade en patient i baksätet skadades svårt och kan inte längre arbeta inom ambulansen.

Det är upprinnelsen till den rättegång som startar i Göteborgs tingsrätt på måndag och där arbetsgivaren Västra Götalandsregionen är åtalad för arbetsmiljöbrott.

Var det dygnspassen, att arbeta 24 timmar på raken, som orsakade olyckan? Om svaret blir ja kan domstolens beslut bli slutet för så långa arbetspass.

Det hoppas i alla fall Janne Kautto, ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, RAS, som följer rättegången med intresse.

– Jag hoppas att domen kommer att markera att dygnspass inte är förenligt med god ambulanssjukvård. Det allra viktigaste är att det blir klubbat och klart att det inte är okej att hålla på som vi gör i dag, säger han.

Sömnforskare vittnar

Vid olyckan, som skedde den 25 juli 2010, bröt Pehr Dahlbom nacken och ena foten, fick kompressionsskador på bröstryggen, skadade höger hand och vänster armbåge samt fick ansiktsskador och skallskador.

Åklagaren har kallat flera personer för att försöka visa att dygnspass är förkastliga. En av dem är sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt som har visat att det är lika farligt att köra bil och vara trött som att köra onykter. Är man vaken fram till fyratiden på morgonen motsvarar det 0,7-0,8 promille alkohol i blodet.

Långlivad stridsfråga

Men schemaläggningen handlar inte bara om vad arbetsgivarna vill, dygnspassen har länge varit en stridsfråga inom kåren som splittrat dem som vill jobba komprimerat för att få långledigt och de som vill ha mer normala arbetstider. Dygnspassen härstammar från när brandkåren skötte ambulansen och belastningen var mycket mindre än i dag.

Ambulanssjuksköterskan Peter Blom, som sitter i Vårdförbundets styrelse, märkte själv av motståndet när han försökte avskaffa de långa arbetspassen i sitt landsting i Värmland.

– De som vill ha dygnspass tyckte att jag förstörde för dem, säger han.

Ovanpå det finns en machokultur där man hellre biter ihop än säger ifrån.

– Jag har stött på kolleger som nästan tycker att det är en prestigeförlust att behöva erkänna att man är för trött. Tyvärr förekommer det mer än vi tror. Men vi måste ha en bra arbetsmiljö inom ambulanssjukvården och säker vård för patienterna, inte bara på pappret, säger Peter Blom.

Vill att åtalet ogillas

Regionen å sin sida förnekar genom sin advokat att det har skett något brott. Framför allt anser man att åtalet ska ogillas, på grund av en fråga som inte har med ansvaret för olyckan att göra. Åklagaren har inte pekat ut någon särskild person utan vill istället att regionen ska böta 400 000 kronor. Men en sådan företagsbot kan bara dömas ut till en näringsverksamhet och det hävdar regionen att ambulansverksamheten inte är. Om domstolen håller med så faller hela åtalet.

Pressade scheman, ekonomiska besparingar, rekryteringsproblem och gammal kultur. Domstolens uppgift blir att försöka reda ut hur det kom sig att den som var utskickad för att rädda liv själv var på vippen att släcka ett.

Rättegången väntas pågå i fem dagar och avslutas i mitten av nästa vecka. Domen kommer sannolikt i november eller december.