En sommarmorgon för drygt fyra år sedan somnade en ambulanssjuksköterska vid ratten och körde av vägen. Hans kollega, Pehr Dahlbom, skadades så allvarligt att han inte längre kan arbeta inom ambulansen.

I dag tog Pehr Dahlbom och hans forna kollega småpratandes plats sida vid sida bredvid åklagaren i Göteborgs tingsrätt. För det är inte de som nu ställs mot varandra. Det är arbetsgivaren Västra Götalandsregionen som är åtalad för arbetsmiljöbrott eftersom åklagaren Kristina Persson anser att det var de långa 24–timmarspassen som orsakade olyckan.

Mittemot slog sig regionens försvarsadvokat Lars Viklund ensam ned. Han ska försöka visa att det inte var dygnspassens fel och att arbetsgivaren inte har begått något brott.

Oense om det mesta

När rättegången inleddes stod det klart att det inte är mycket som åklagare och försvarsadvokat är överens om, utom att domen kan bli vägledande.

– Om det blir en fällande dom är det klart att det blir en piska på de andra landstingen som fortfarande har kvar dygnspassen, sade Kristina Persson.

Olyckan skedde efter att ambulanssjuksköterskan som körde hade varit igång nästan 23 timmar i sträck. Åklagaren anser att forskning visar att det alltid är farligt att köra bil när man är så uttröttad och det i sig innebär att dygnspassen alltid innebär en risk.

Vidare anser Kristina Persson att regionen inte hade gjort någon riskbedömning när personalen schemalades med så långa arbetspass. Därför vill hon att regionen ska dömas för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada och betala en så kallad företagsbot på 400 000 kronor.

Åklagaren pekar inte ut någon särskild person i ledningen utan det är regionen som sådan som bär ansvaret, anser hon.

Flera vittnen har kallats till rättegången, däribland chefer från tre andra landsting där man har tagit bort dygnspassen.

Inga avvikelserapporter

Försvarsadvokaten Lars Viklund hävdar tvärtom att en riskbedömning visst hade gjorts. En sådan måste inte se ut på ett visst sätt utan det finns många olika former för det. I det här sammanhanget uppgav han till exempel att dygnspassen hade använts länge utan några olyckor och att ingen i personalen hade larmat om att passen var ett problem genom att exempelvis göra avvikelserapporter.

Dessutom pekade han på att dygnspassen inte strider mot arbetstidslagen då kravet om minst elva timmars vila uppfylls genom att man är ledig före och efter arbetspasset.

– Dygnspassen har dragits ned till ett minimum och används under betryggande former, sade Lars Viklund.

Han anser att regionen inte kan dömas till företagsbot eftersom ambulansverksamheten inte är en så kallad näringsverksamhet. Det är en fråga som inte rör ansvaret för själva olyckan, men om domstolen håller med om det faller hela åtalet.

Nu på eftermiddagen fortsätter rättegången med att bland annat professorn och sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt ska höras om hur man påverkas av att vara vaken länge och vad forskningen säger om långa arbetspass.