Justitiekanslern, JK, ifrågasätter regeringens förslag om ett förstärkt skydd för anställda som larmar om missförhållanden på arbetsplatsen, så kallade visselblåsare. Lagförslaget har redan tidigare fått kritik från Vårdförbundet och andra fackförbund inom TCO.

JK pekar på risken att arbetstagare som vill varna för något missförhållande tror att de måste uppfylla vissa krav för att vara skyddade.

De som jobbar i kommun, landsting och stat har redan en grundlagsskyddad rätt att vända sig till medier och lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Arbetsgivaren har inte rätt att försöka ta reda på vem som blåst i visslan.

Det skyddet finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagen och kallas meddelarfrihet.

Två lagförslag

I ett tidigare lagförslag (SOU 2013:79) föreslås att även anställda i privat vård och omsorg från och med nästa sommar ska få ett liknande skydd för att kunna uppmärksamma risker eller vanvård. Det aktuella lagförslaget om visselblåsare (SOU 2014:31) som JK kritiserar är tänkt att ytterligare stärka de anställdas rättigheter, både inom offentlig och privat verksamhet, vid larm om allvarliga missförhållanden.

Men Justitiekanslern anser att lagförslaget istället inskränker det meddelarskydd som redan finns.

– Vi anser att begreppet "allvarliga missförhållanden" är suddigt. Arbetstagaren som tänker vissla kan fråga sig om missförhållandena är tillräckligt allvarliga för att det förstärkta skyddet ska gälla. säger justitiekanslern Anna Skarhed till Vårdfokus.

Kritik från Vårdförbundet

Redan när betänkande kom från utredningen i början av sommaren protesterade Vårdförbundet. Precis som JK hade fackförbunden invändningar mot formuleringen "allvarliga missförhållanden" och vem som ska avgöra om de är allvarliga eller inte. En annan invändning från Vårdförbundet var att arbetsgivaren ska larmas innan det är tillåtet att larma externt. Risken finns då att personalen skräms från att direkt ta kontakt med medier eller exempelvis en tillsynsmyndighet.