När larmet går ska Veronica Larsson,  anestesisjuksköterska från Gällivare, vara på jobbet så fort som möjligt.

– Jag kan aldrig slappna av och känna mig ledig när jag har beredskap. Telefonen är med i duschen och på toaletten. Jag kan inte tvätta håret eller sätta mig i bastun. Inte ta en promenad, säger hon.

Ändå anses beredskap vara likställt med fritid eftersom du kan vara hemma i ditt sociala sammanhang.

Tänjer på gränserna

Förra året hade Veronica Larsson 1 000 timmar beredskap och 200 övertidstimmar. I år räknar hennes arbetsgivare med att hon kan få upp emot 350 övertidstimmar utöver sin heltid, något som facket reagerat emot.

Det är inte bara hon och hennes kolleger på operation i Gällivare som fått fler larmsamtal under beredskapen och mer övertid. Beredskap har blivit en vanligare lösning även utanför glesbygden när det är svårt att få tag på personal.

– Vi ser att man börjar använda alla yttre gränser i avtalet och beredskap på ett sätt som absolut inte är tänkt, säger Sahra Strandberg, ordförande för Vårdförbundets avdelning i Örebro.

Växande problem

Örebro är en av sju lokalavdelningar som i mitten av juni svarade ja på Vårdfokus fråga, om arbetsgivare i större utsträckning än tidigare använder beredskap för att klara sommarbemanningen.

Frågan var även uppe i våras på Vårdförbundets kongress, som beslutade att skyndsamt utreda hur utbredd beredskapstjänstgöringen är eftersom det uppmärksammats av medlemmarna som ett växande problem.

Gränslös beredskap

Till skillnad från jour finns det inga gränser för hur mycket beredskap du får ha utöver din ordinarie arbetstid. Historiskt sett, när reglerna skapades, var larmen få. Beredskap användes för att säkra viktiga samhällsfunktioner vid oförutsedda akuta händelser. Men med tiden har arbetsmängden under beredskap ökat, inte minst i vården.

Läs hela reportaget i senaste numret av Vårdfokus. Där får du veta mer om Veronica Larssons arbetssituation, regler kring beredskap och var beredskapen ökar.