Bra metoder saknas för att nå unga som mår dåligt

Ungdomar som gömmer sig framför datorn och unga hbtq-personer som trakasseras är särskilt utsatta för psykisk ohälsa.

I går uppmärksammades den Suicidpreventiva dagen runt om i världen. I Sverige anordnade Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Nasp, en konferens om den psykiska hälsan hos ungdomar.

Flickor är deprimerade, har ångest och skadar sig själva. Pojkar är utlevande, aggressiva och hyperaktiva. En studie bland 12 000 europeiska ungdomar visar att tre procent av pojkarna och fem procent av flickorna har gjort självmordsförsök. Siffrorna stämmer överens med tidigare svenska studier.

Olika riskgrupper

Danuta Wasserman, chef för Nasp och professor i psykiatri, berättade om ungdomars riskbeteenden. De utagerande, som skolkar och har drogproblem är en känd högriskgrupp. Professorn efterlyste nya och bättre metoder för att nå dem.

– Vi har inte lyckats, konstaterade hon.

Ännu svårare är det att nå den stora grupp som inte är utagerande, eftersom de är osynliga för vuxenvärlden.

– De sitter framför datorn mer än fem timmar om dygnet, är stillasittande, sover dåligt och äter dåligt. Bland de ungdomarna är depression, ångest och självmordsförsök nästan lika vanligt som bland utagerande ungdomar. Vi måste uppmärksamma dem mer, sa Danuta Wasserman.

Tidigare studier har visat att program i skolan där man stärker barns självkänsla och tränar lärare i att upptäcka ungdomar i riskzonen förebygger psykisk ohälsa. Framgångsrikt är det också att ha ett team med läkare, skolsköterska och kurator som snabbt finns på plats när problem uppstår.

– Men det bygger på att det finns sådana team och i Sverige är det just brist på tillgänglighet som är det största hindret mot prevention.

Har regeringens uppdrag

En särskilt utsatt grupp är unga hbtq-personer. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att hitta en strategi för att förbättra deras psykiska ohälsa, och på konferensen berättade forskaren Louise Mannheimer om att sömnbesvär, stress och självmordstankar är vanligare bland homo- och bisexuella än bland heterosexuella.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (för detta Ungdomsstyrelsen) arbetar med ett stödmaterial till skolans personal.

– Jag vill att ni tar med er att det är diskriminering, trakasserier och våld som leder till psykisk ohälsa – inte att man är en hbtq- person. Det går att förändra. Lyssna på hbtq-personer – de vill vara delaktiga, uppmanade Jonah Nylund, projektledare vid myndigheten.