"Läkemedelsverkets förslag att förbjuda tabletter med paracetamol i dagligvaruhandeln är en desperat chansning utan reell grund". Så uttryckte sig några läkare på DN:s debattsidor i går.

De hänvisade bland annat till statistik som visar att antalet sjukhusvårdade för överdosering med paracetamol inte har ökat, och till att dödsfallen inte har blivit fler sedan paracetamol började säljas i vanliga butiker. Det görs inte heller fler levertransplantationer på grund av förgiftning med paracetamol.

Underlag som visar samband

Men enligt Läkemedelsverket visar det vetenskapliga underlaget till förslaget om förbud att det finns ett tydligt samband mellan starten av försäljningen utanför apotek (2009) och den kraftiga ökningen av antalet samtal om paracetamolförgiftning som skett från sjukvården till Giftinformationscentralen.

Enligt myndigheten har det under samma tidsperiod också skett en försäljningsökning av det motgift som används vid förgiftning med paracetamol.

Läkemedelsverket anser att det finns tydliga problem med den statistik kring antalet sjukhusvårdade insatser som läkarna hänvisar till. Den kan, enligt verket, inte tolkas som att någon ökning av förgiftningarna inte har skett.

Saknar säkra bevis

Myndigheten medger att det inte fullt ut går att bevisa ett direkt samband mellan förgiftningsfallen och tillgängligheten.

– Brister i sjukvårdsstatistik får dock inte förlama vår skyldighet att minimera risker, skriver Läkemedelsverket på DN debatt.

I gårdagens debattartikel föreslog läkarna att man bland annat bör utreda fördelarna med mindre förpackningar. Läkemedelsverket konstaterar att myndigheten redan 2008 beslutade att minska de receptfria förpackningsstorlekarna från 30 till 20 tabletter. Men något svar på vad det gett för resultat redovisas inte.