I augusti i år föreslog Läkemedelsverket att receptfria tabletter med paracetamol från och med mars 2015 bara ska få säljas på apotek.

Som grund angav myndigheten att förgiftningsfallen på senare år ökat och att det finns ett samband med den ökade tillgängligheten. Sedan 2009 får Alvedon, Panodil, Reliv och andra tabletter som innehåller paracetamol fritt säljas i butiker.

Men enligt Daniel Carlzon, läkare i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Michael Olausson, professor i transplantationskirurgi vid Sahlgrenska akademin, framstår ett försäljningsförbud i butiker som en desperat chansning utan reell grund.

Fakta som talar mot

I sin debattartikel lägger de fram de fakta som talar mot att förgiftningarna av paracetamol skulle ha ökat på senare år.

  • Antalet sjukhusvårdade för överdosering med paracetamol har inte ökat i slutenvårdsstatistiken.
  • Dödsfallen har inte heller blivit fler.
  • Det görs inte fler levertransplantationer på grund av paracetamolförgiftning.

Att samtalen om paracetamolförgiftning från vårdpersonal till Giftinformationscentralen har blivit fler behöver inte bero på den ökade tillgängligheten, utan kan lika gärna bero på en ökad medvetenhet om riskerna hos personalen, anser de. En annan förklaring som förs fram är att kunskapen om hur förgiftningar ska handläggas har blivit sämre i vården.

Mindre förpackningar

I stället för att förbjuda tablettförsäljning av paracetamol i butikerna föreslår de bland annat att allmänheten bör informeras bättre om riskerna och att man bör utreda om inte mindre förpackningar skulle kunna leda till färre överdoseringar.