I går berättade Vårdfokus att Karolinska universitetssjukhuset inför en ny karriärväg och benämningen universitetssjuksköterska. Syftet med kompetensmodellen, som består av sex nivåer, är att bättre ta vara på varje sjuksköterskas kompetens.

Men det är inte den första kompetensstegen som införs på Karolinska universitetssjukhuset. Sådana modeller har funnits både i Solna och i Huddinge och trots dem har många kompetenta sjuksköterskor lämnat sjukhusen. Så frågan är vad den nya modellen tillför?

Modellen drivs av ledningen

Marie-Louise Orton, omvårdnadschef på Karolinska universitetssjukhuset, säger att en skillnad är att de modeller som funnits hittills inte har haft ett tydligt stöd från ledningen.

– Den här karriärvägen drivs både av ledningen och av sjuksköterskorna själva. Dessutom är modellen kopplad till en tjänstestruktur, vilket inte de tidigare har varit. Sjuksköterskor som har en kompetens som motsvarar avancerad nivå 2, till exempel, kan söka en sådan tjänst. Det gör det hela tydligare, säger hon.

Förlorar kompetent personal

Marie-Louise Orton håller med om beskrivningen att sjukhusen förlorar kompetenta sjuksköterskor på grund av personalbrist och den pressade arbetsmiljö som följer på det.

– Vi har en lång väg framför oss. Första steget blir att varje ledning ser över sin verksamhet och sina kompetensbehov. Jag tror att vi kommer att kunna erbjuda arbetsinnehåll, arbetsmiljö och lönenivåer som lockar sjuksköterskor. Men mycket återstår att göra.

Ingen lönestege

Den nya kompetensmodellen är inte kopplad till någon lönestege, så frågan är vad som ska locka sjuksköterskor att söka sig till Karolinska universitetssjukhuset – och att sedan stanna kvar?

– Vi tror att nyfärdiga sjuksköterskor lockas av en organisation där de kan få stöd av erfarna kolleger, och där de kan utvecklas och ha en tydlig karriärgång. Med den här modellen blir det en tydligare koppling mellan lön och kompetens, men exakt hur det kommer att se ut kan jag inte säga i dag, svarar Marie-Louise Orton.