Läkarna avlastas, röntgensjuksköterskorna får ett mer stimulerande arbete och patienterna kommer vidare snabbare. Och föregångsländerna visar positiva resultat. Alla verkar vinna på att läkare släpper ifrån sig den första granskningen av slätröntgenbilder. Eller?

Nja, riktigt så enkelt är det inte, visar Anna–Karin Sjöberg i sin magisteruppsats som presenteras på Röntgenveckan i Karlstad i dag. Hon har gjort en enkätundersökning bland 54 röntgensjuksköterskor vid två olika kliniker och i en mindre delstudie 7 radiologer om det finns ett intresse av att de förstnämnda blir primära bildgranskare, alltså gör den första bedömningen av vanliga slätröntgenbilder.

Läkarna är tveksamma

Röntgensjuksköterskorna är mycket positiva eftersom de ser en chans att utvecklas i yrket och lära sig mer om bilder och bildgranskning.

– Om vi upptäcker t ex en skelettskada kan vi göra radiologen uppmärksam på det direkt, och patienten får en snabbare väg genom röntgen, säger Anna–Karin Sjöberg.

Men läkarna är mer tveksamma och poängterar att det i så fall skulle krävas stora utbildningsinsatser. Flera såg heller inget behov av att röntgensjuksköterskor skulle ta över den här typen av arbetsuppgifter. Bland röntgensjuksköterskorna syntes också en viss tveksamhet, trots deras positiva grundinställning. "Finns det tid och resurser för att vi ska börja granska bilder? Redan i dag är vi för få", var en kommentar. En annan oroade sig för att inte bli ordentligt kompenserade: "Vi får ökat ansvar men får vi även ökad lön för mödan?"

Resultaten liknar de som framkom i en norsk studie och som Vårdfokus rapporterade om i våras. Där var det mycket tydligt att det var läkarna som bromsade röntgensjuksköterskorna.  

En utbildning finns i Sverige

I länder som England, Danmark och Australien finns redan så kallade beskrivande radiografer. I Sverige finns det ingen metod eller utarbetad rutin för det. Däremot finns det en utbildning på Hälsohögskolan i Jönköping som heter "Primär bildgranskning och bildbehandling vid akuta skador i extremiteterna" och som ger 7,5 högskolepoäng. Röntgensjuksköterskan Anna–Karin Sjöberg som i dag presenterar sin magisteruppsats är en av dem som har gått den.

Hur känns det att gå en utbildning som man sedan inte får använda?

– Det leder visserligen inte till att vi blir färdiga att börja granska bilder, men kursen gav mig förutom fördjupade kunskaper om anatomi och patologi, även en ökad kompetens när det gäller bildtagning och bildkritérier inom konventionell röntgen, säger hon.

Magisteruppsatsen heter "Röntgensjuksköterskans professionsutveckling - vidareutbildning och primär bildgranskning"