Debatten om konstgjorda sötningsmedel, som bland annat används i lightdrycker, lär ta ordentlig fart av den forskning som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature i dag.

Forskarnas slutsatser efter studier på både möss och människor är att de konstgjorda sötningsmedlen påverkar bakteriefloran i magen så att glukosintolerans utvecklas. Glukosintolerans är ett förstadium till diabetes och en del av det metabola syndromet med övervikt, bukfetma, dåliga blodfetter och högt blodtryck.

Motsatt effekt

De konstgjorda sötningsmedlen ger inga kalorier, ändå verkar de inte bidra till viktnedgång. Det finns till och med studier som tyder på att de kan ha motsatt effekt och leda till övervikt och diabetes.

För att ta reda på vilka mekanismer som skulle kunna ligga bakom det har forskare vid Weizmann-institutet i Israel genomfört experiment på både möss och människor.

Först jämförde de möss som fick enbart vatten, med möss som fick vatten med tillsatt sötningsmedel motsvarande det dagliga intag som är godkänt för människor. Mössen som fick sötningsmedel utvecklade glukosintolerans.

Påverkar bakteriefloran

Därefter undersöktes hypotesen att magbakterierna är involverade på något sätt. Genom en rad ganska komplicerade försök kunde forskarna slå fast att sötningsmedlen påverkade bakteriefloran så att mössen blev glukosintoleranta.

Men frågan var om tarmfloran hos människor påverkas på samma sätt? Forskarna gick igenom en stor mängd data från tidigare undersökningar och såg ett samband mellan konsumtionen av konstgjorda sötningsmedel och glukosintolerans. Men de gjorde också ett experiment.

Glukosintolerans på en vecka

En grupp frivilliga, som vanligtvis inte använde sötningsmedel, fick inta det under en vecka. Därefter undersöktes deras bakterieflora och deras glukosnivåer.

Det visade sig att många – men inte alla – hade börjat utveckla glukosintolerans. Att inte alla hade gjort det förklarades av skillnader i deras tarmflora.

Forskarna bakom studierna menar att vår individuella tarmflora, liksom varje människas unika genuppsättning, har stor betydelse för hur den mat vi äter påverkar oss och även för hur vi reagerar på konstgjorda sötningsmedel.