Forskning och tillämpning av smärtlindring inom barnsjukvården har tagit stora kliv framåt under de tjugofem år Berit Sandberg arbetat inom området. Men fortfarande saknar hon dokumentation av effekterna i omvårdnadsjournalerna. Hur tolkar vi barnens smärtsignaler och utvärderar effekten av läkemedel?

Smärtlindrande sårkateter

Som smärtsjuksköterska på Barn- och ungdomssmärtenheten i Lund träffar hon barn i alla åldrar med olika typer av smärta. Sina arbetsdagar delar hon mellan att hjälpa barn med akut, postoperativ smärta och de med långvariga besvär.

Berit Sandberg vårdar bland annat nyopererade, hjärtsjuka barn som får lokal smärtlindring direkt i operationssåret. Via en kateter som placeras i såret av kirurgen kan en smärtpump administrera lokalbedövning upp till 72 timmar efter operationen. Med denna metod kan morfinbehovet minska, vilket i sin tur underlättar mobilisering och kan göra att barnet får komma hem tidigare.

Tolka signaler

Det kan vara svårt att uppfatta smärta hos barn, speciellt hos de minsta som inte kan prata. Då blir det extra viktigt att följa barnets reaktioner och utvärdera effekten av omvårdnadsåtgärder och läkemedel.

– Titta på barnen, involvera föräldrarna och dokumentera, säger Berit Sandberg.

Smärtminne

Temat för årets barnsmärtsymposium är postoperativ och intensivvårdsrelaterad smärta och stress hos barn. Barn som utsätts för stark, upprepad och/eller kraftig smärta riskerar att drabbas av ökade smärtreaktioner och långvarig smärta.

– Nyfödda barn som utsätts för smärta och stress tidigt i livet, när hjärnan fortfarande är under utveckling, har en ökad smärtkänslighet i jämförelse med äldre barn och vuxna. Det kan medföra restsymtom som kan bli långvariga. Vård i föräldrarnas närhet och med stöd av dem är viktigt för att minska dessa risker, säger Elisabeth Norman, specialist i neonatologi som också kommer att föreläsa i Lund.