Papperslösa personer som vistas i Sverige och söker vård har rätt att få subventionerad vård enligt den nya lagen från 2013. Tidigare hade de bara rätt till akut vård och till fullt pris.

Bristande kunskaper hos personalen

Nu visar Statskontorets uppföljning att de flesta får vård. När det uppstår problem beror det oftast på bristande kunskaper hos vårdpersonalen om vad lagen innebär.

Papperslösa har exempelvis rätt till vård utan att styrka sin identitet. Det gör det svårt för landstingen att leva upp till de krav på patientsäkerhet som finns i vården. Statskontoret menar att ett system för att registrera reservnummer skulle kunna ge säkrare vård.

Vill se riktlinjer

Landstingen behöver föra ut kunskapen om de papperslösas rätt till vård i verksamheten. Dessutom menar Statskontoret att landstingen ska utveckla riktlinjer för hur vården ska bedrivas. Det kan gälla handböcker om hur dessa patienter ska bemötas, hur vården ska registreras och hur recept ska utformas för subventionerade läkemedel.

– Landstingen har kommit igång bra, men behöver ta ytterligare steg för att leva upp till kraven fullt ut, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.

Landstingen registrerade 19 000 besök av papperslösa under 2014 till kostnaden drygt 100 miljoner kronor. Storstadsregionerna svarar för 85 procent av den vården.