Läkemedelsverket fick för knappt ett år sedan i uppdrag av regeringen att utreda och tydliggöra eventuella vinster med att införa generisk förskrivning. Det vill säga att i stället för att som i dag skriva ut varumärket, exempelvis Alvedon, ska man skriva ut substansnamnet som är paracetamol.

Läkemedelsverket avvisar förslaget

Läkemedelsverkets slutsats är kort och gott att det inte behövs någon förändring eftersom det inte med säkerhet går att avgöra om det skulle öka patientsäkerheten.

Detta har fått flera av remissinstanserna att gå i taket. Inte minst Vårdförbundet som framför allt anser att myndigheten inte utrett frågan enligt de direktiv som regeringen gav. Där står det att Läkemedelsverket ska analysera erfarenheter från andra länder som infört liknande system.

Storbritannien har haft det i decennier

Ett sådant land är Storbritannien där frivillig generisk förskrivning tillämpats sedan flera decennier. Men, konstaterar exempelvis Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi, Nepi, det enda Läkemedelsverket gjort är att redovisa ett kortfattat svar från en icke namngiven farmaceutorganisation i Storbritannien.

Kort redovisas också att Norge haft frivilllig generisk förskrivning sedan 1975, Finland sedan 1996 och Nederländerna sedan 1980-talet. Men det är mer en beskrivning av hur systemen där fungerar än en redovisning av erfarenheterna därifrån.

I den litteraturgenomgång som myndigheten gjort har man inte hittat en enda studie om sambandet mellan generisk förskrivning och patientsäkerhet.

Läkemedelsverket slutsats är därför att det saknas kunskap om vilken betydelse generisk förskrivning har för patientsäkerheten.

Grund analys tycker Vårdförbundet

– Det finns en lång erfarenhet i just Storbritannien, där 83 procent av alla läkemedel i dag förskrivs generiskt. En så omfattande verksamhet måste väl ändå betraktas som beprövad erfarenhet och borde ha analyserat betydligt nogrannare, säger Vårdförbundets förbundsombudsman David Liljequist som är den som skrivit förbundets remissvar.

Såväl Vårdförbundet som Läkarförbundet har länge förordat att man ska införa generisk förskrivning eftersom det skulle underlätta inte bara för patienterna utan också för personalen.

De stora fördelarna skulle enligt dem vara att:

  • Alla talar samma språk, det vill säga använder sig av substansnamnet. Det skulle underlätta dialogen mellan förskrivaren, farmaceuten och patienten.
  • Det blir säkrare övergångar mellan olika vårdinrättningar.
  • Följsamheten till ordinationen skulle öka genom att missförstånden vid byte mellan olika produkter med samma substans skulle minska.
  • Det skulle leda till minskad risk för förväxlingar.
  • Det skulle gå snabbare att förskriva eftersom antalet val av läkemedel minskar.
  • Det skulle ta mindre tid att förklara det generiska utbytet för patienten på apoteket.

Inte ett ord om sjuksköterskors problem i slutenvården

I utredningen nämns inte med ett ord vilka fördelarna med generiska ordinationer skulle vara för alla de sjuksköterkor som dagligen arbeter med läkemedel inom den slutna vården. Enligt Vårdförbundet är det allmänt omvittnat att arbetet med att göra i ordning och administrera läkemedel har blivit mer riskabelt på grund av alla generiska utbyten av läkemedel, både inom den slutna och öppna vården.

I många läkemedelsförråd på sjukhusen står medicinerna i bokstavsordning. Men när de ersätts av billigare kopior, det vill säga generika, byter de namn och hamnar på en plats i hyllan där sjuksköterskorna inte är van vid att det ska finnas, vilket lätt leder till förväxling.

– Om läkemedlen i stället delades in utifrån substans skulle sjuksköterskan lättare hitta alla de olika läkemedel som finns inom exempelvis gruppen paracetamol, säger David Liljequist.

Läkemedelverkets motargument

Lämedelsverket tar upp flera argument mot att införa generisk förskrivning.

  • Alla produkter kan inte förskrivas som generika eftersom de är patenterade.
  • Substansnamn är svåra att uttala, många gånger långa och svåra att komma ihåg.
  • Om en patient får ett läkemedel utskrivet för flera uttag kan det nästa gång heta något annat än vad det gjorde vid första uttaget, vilket är just vad som sker redan i dag.
  • De nödvändiga investeringarna i främst it-system bedöms bli omfattande.

David Liljequist tycker dock att dessa motargument är allt för svaga för att tas på allvar.

– Visst, många substanser är långa och krångliga, men går många gånger att förenkla och förkorta, vilket gjorts i bland annat Storbritannien.

Att vissa läkemedelsnamn av patentskäl inte kan skrivas ut som generika förtar inte effekten av den stora vinsten med en minskning av alla förväxlingar av generiska produktnamn som sker i dag. Visst kan det bli så att patienten även fortsättningsvis kan få två olika läkemedel vid flera uttag, men inte heller det förtar vinsterna av att det blir lättare för såväl förskrivaren, sjuksköterskan som farmaceuten att förklara att det är substansen som är det viktiga för patienten att hålla i minnet.

Att investeringarna för att it-anpassa förändringen kulle bli så stora som 200 miljoner kronor ifrågasätts också starkt av David Liljeqvist som inte lyckats reda ut hur myndigheten gjort sin beräkning.

– Dessutom sägs i rapporten att generisk förskrivning inte ger någon ytterligare besparing utöver den som redan uppnåtts med det generiska utbytet. Men det finns ingenting i faktaredovisningen som stödjer det påståendet.