Över 80 procent av de nyutexaminerade sjuksköterskorna tycker att kraven på dem är höga vad gäller tidspress och hög arbetstakt. Dessutom är kraven höga på deras kognitiva och känslomässiga förmåga, enligt undersökningen över 70 procent. Där ingår förmåga att fatta komplexa beslut, att bli känslomässigt berörd och behöva styra sina egna känslor.

Det visar analyser av Lust-studien från Karolinska institutet, som följt alla sjuksköterskor som valt att delta sedan de examinerades år 2006 fram till 2010.

Upplevs jobbigt även efter tre år

Fortfarande efter tre år i yrket upplevde nästan lika många kraven lika höga.

– Det är oroväckande att de upplever kraven så höga även efter en tid. Min hypotes var att kraven är höga när man är ny och oerfaren. Men för sjuksköterskor finns kraven kvar. Det kan bero på att man byter arbete och ställs inför nya utmaningar, eller att man tvingas in i stort, seniort ansvar för att mer erfarna kollegor slutar, säger Petter Gustavsson, professor i psykologi och vetenskaplig ledare för Lust-studien.

Var tredje utbränd

Årets rapport är nya analyser av de data som hämtades in i Lust-studien. Den slutrapporterades 2013 och resultatet var negativt, då var tredje sjuksköterska visade symtom på utbrändhet under de första åren, som Vårdfokus tidigare rapporterat. Redan under utbildningen kände sig studenterna stressade.

Det finns ett samband mellan att vara pressad och samtidigt inte ha kontroll eller få stöd på arbetsplatsen, med ökad risk för depression och utbrändhet. Det visar en systematisk litteraturöversikt som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, publicerade 2014, som undersökte arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utbrändhet.

80 procent kan inte påverka

Nu visar sig sjuksköterskorna ligga i riskzonen då det framkommer i den aktuella Lust-rapporten att 80 procent av sjuksköterskorna anser att de inte kan påverka hur och när arbetet utförs. Hälften anser också att de endast har små möjligheter till utveckling. Kombinationen hög tidspress och låg möjlighet att påverka brukar kallas spänt arbete.

– Spänt arbete är en känd riskfaktor för depression och utmattning, men också värk och muskeloskeletära problem. 70 procent av sjuksköterskorna var utsatta för spänt arbete, vilket är mycket högt.

Psykiska besvär

Det är just kombinationen av att inte kunna påverka som ökar risken för psykiska besvär.

– Tidspress och hög arbetstakt behöver inte vara negativt. En del söker sig säkert till yrket för att de gillar fart och fläkt, säger Petter Gustavsson.

Han har rest runt och presenterat rapporten och träffat olika representanter för arbetsgivare i landsting och kommuner. Den största reaktionen brukar komma när han berättar om vilket lågt stöd sjuksköterskorna upplever att de har från sina chefer.

Lågt stöd från chefer

– De blir oroliga när jag berättar att 40 procent av sjuksköterskorna inte får stöd när de faktiskt själva ber om stöd, med ett eget initiativ. Då lågt stöd på arbetsplatsen också har ett samband med depression och utbrändhet borde det också få uppmärksamhet.

Däremot angav nästan inga sjuksköterskor att de kände lågt stöd från sina kollegor.