Personalbrist inom patologin hotar cancervården

Personalbrist inom patologin hotar cancervården
Fortfarande råder stor brist på kompetent personal för att de patologiska verksamheterna i Sverige ska fungera tillfredställande. Arkivbild: Mostphotos

Sedan patologiutredningen lades fram för tre år sedan har inte mycket hänt.

På DN Debatt i dag skriver fyra läkare om hur man ska komma tillrätta med krisen inom cancervården. Väntetiderna från remiss till behandlingsstart i dag kan bli både en och två månader.

En av anledningarna är att det tar tid att få vävnadsprover med misstänkt cancer analyserade, vilket i sin tur beror på att det saknas kompetent personal inom patologin.

Debattartikeln diskuterar bristen på specialistutbildade patologer. Men i patologiutredningen som kom för tre år sedan lyfts även andra yrkesgrupper, som biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker, fram.

”Labbpersonalen hinner inte med”

– Att patologin har stor brist på läkare råder det inga tvivel om. Men det råder också stor brist på biomedicinska analytiker med kompetens inom histopatologi. Och svarstiderna inom klinisk cytologi, där cytodiagnostikerna står för den absoluta merparten av arbetet, är upp till tre månader i dag

Det säger Agneta Colliander, ordförande för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL, och biträdande chef för laboratoriemedicinen på Universitetssjukhuset i Örebro

?– Inom patologin i Örebro har vi har aldrig haft så här långa processtider som i dag. Det lönar sig inte att bara anställa en massa patologer om inte de övriga på labbet hänger med.

Ingen nationell specialistutbildning

Mycket tack vara Agneta Collianders enträgna arbeta är universitetet i Örebro i dag det enda lärosäte i Sverige som erbjuder en masterutbildning för biomedicinska analytiker. Nyligen har två personer tagit en master inom just patologi. Ytterligare två är på gång.

Men utbildningen utgår från behoven i Örebro. Trots att patologiutredningen tydligt lyfte fram behovet av en specialistutbildning för biomedicinska analytiker har ännu ingen sådan tagits fram på nationell nivå.

Agneta Colliander kan inte se att någonting egentligen förändrats sedan utredningen presenterades.

Långsiktig plan saknas

Bland annat föreslogs fler utbildningar till cytodiagnostiker. I stället lade den enda som fanns, på Karolinska institutet, ner. Först 2016 beräknas en ny cytodiagnostikerutbildning starta igen på KI.

På laboratorierna ser ansvarsfördelningen ut ungefär som den alltid har gjort. Och fortfarande saknas en långsiktig planering från staten och sjukvårdshuvudmännen.

– Jag tror inte att verksamheterna, det vill säga arbetsgivarna, riktigt har förstått vidden av problemet. Huvudmännen måste förstå behoven och det måste till pengar för att genomföra det, säger Agneta Colliander.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida