Databasen ePed innehåller information om hur ett läkemedel ska hanteras, doseras, om hållbarhet, off-label-förskrivning och information om misstag och avvikelser i samband med läkemedlet. Där har också risker och avvikelser samlats av Karolinska universitetssjukhuset.

Nu kan hela landet koppla databasen till sina journalsystem. Då går det att använda den direkt i det dagliga arbetet med patienter.

Står inget i informationen

Behovet av att samla informationen har varit stort, bland annat för att hälften av alla läkemedel som används till barn i slutenvården är "off label".

– Det vill säga att de används till barn trots att det innebär ett avsteg från hur läkemedlet är godkänt enligt produktinformationen. Oftast för att information helt saknas om hur barn reagerar på läkemedlet, för att det inte testats på barn av etiska skäl, säger Synnöve Lindemalm, barnläkare, klinisk farmakolog och en del av ePed-teamet på Karolinska universitetssjukhuset.

Ser om dosen är rimlig

Det går också att få hjälp att se om dosen är rimlig, för systemet larmar för alltför höga eller låga doser.

Det finns flera exempel på att felordinationer minskat eller helt försvunnit tack vare databasen.

Från början var databasen till för neonatalverksamheten på Astrid Lindgrens och Sachsska barnsjukhusen. Idag använder ungefär hälften av barnsjukhusen i Sverige ePed, men än så länge har bara Stockholm och Dalarna systemet kopplat till journalerna.

Övriga regioner och landsting har tidigare använt en webversion av databasen. Nu kan även de koppla den till sina journalsystem.