De fyra företrädarna för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, skriver ett debattinlägg i tidningen Dala-Demokraten.

Sedan i somras pågår en debatt kring svensk diabetesvård i tidningen. Bakgrunden är en insändare från ett par föräldrar som ifrågasätter varför inte alla barn med insulinbehandlad diabetes i Dalarnas har tillgång till kontinuerlig blodsockermätning, så kallad CGM.

Bekostar mätare själva

Föräldrarna menar att en god blocksockerkontroll är en förutsättning för ett bra liv, färre senkomplikationer och minskad dödlighet för barn med diabetes. Mätaren bekostas av landsting och regioner själva, vilket gör att utbudet är begränsat. En del föräldrar väljer att köpa en egen apparat till sitt barn, till en kostnad av cirka 20 000 kronor per år.

Under hösten har politiker, läkare, anhöriga och personer med diabetes diskuterat frågan och nu ger sig även diabetessjuksköterskorna in i debatten.

Samma vård för alla

För Janeth Leksell är det en viktig principsak. Vården ska vara lika för alla, oavsett var man bor. Som sjuksköterska måste man kunna föra patientens talan, ibland ända upp på barrikaderna.

Tillsammans med tre kolleger från Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, ger hon ett exempel på hur diabetesvården kan skilja sig åt  i landet. Region Kronoberg beslutade nyligen att samtliga personer med typ 1-diabetes ska få tillgång till CGM-apparater. Diabetessjuksköterskorna beklagar att inte alla personer med diabetes har tillgång till detta hjälpmedel.

– Som det ser ut i dag är det väldigt olika. Det skiljer mellan olika regioner och landsting, men också inom sjukhus och kliniker. Det är mycket upp till behandlande läkare i dag. Här i Dalarna ligger vi väldigt dåligt till vad gäller resultat i diabetesvården jämfört med andra landsting. Det syns i det nationella diabetesregistret, säger Janeth Leksell till Vårdfokus.

Hon berättar om 35-åriga Richard och hans 11-åriga dotter som funderar på att flytta från Dalarna till Kronoberg. De har båda diabetes typ 1 och är beroende av regelbunden tillförsel av insulin. För att reglera doserna använder de så varsin så kallad CGM-apparat som Richard bekostat själv. Det fungerar nu, men oron finns för vad som händer om han till exempel skulle bli arbetslös?

Tillräckligt att vara patient

Diabetessjuksköterskorna vill inte att någon ska nekas vård av ekonomiska skäl och skulle önska att patienterna inte behövde kämpa för sin rätt till jämlik diabetesvård.

– Det räcker med att de måste vara ”vikarierande betaceller” och tillföra insulin hela tiden, säger Janeth Leksell.

Sedan debatten startade i somras undersöker landstinget i Dalarna nu möjligheten att utöka användandet av CGM-teknik i vården.

Under tiden fortsätter Janeth Leksell och hennes kolleger att driva opinion och utbilda sjuksköterskor och patienter inom den senaste hjälpmedelstekniken.