Screeningmetoden, Abbott Architect, används på många mikrobiologiska laboratorier runt om i landet i syfte att avslöja olika typer av virusinfektioner.

Metoden är utformad för att vara känslig, ibland till och med överkänslig, vilket bland annat ställt till det för en kvinna i Jönköping.

För fem år sedan fick hon besked från mikrobiologen vid Länssjukhuset Ryhov att hon bar på hepatit B. Eftersom analysen bara var svagt positiv följdes hon extra noggrant med flera kontroller varje år under fem år.

Diagnosen ifrågasattes

Men i våras ifrågasattes diagnosen, varför prover skickades för kompletterande analyser, bland annat till mikrobiologen i Karlstad där man har en annan analysmetod - orthotest. Efter det kunde misstankarna om hepatit B avfärdas.

Därefter friskförklarades kvinnan. Hon behövde aldrig genomgå någon behandling, men tvingades ändå under lång tid leva i tron att hon var hepatitsmittad.

– Att Abbott Architect är en känslig metod är vi medvetna om, det har hänt förr att den reagerat falskt positivt. När svaret är svagt positivt kan man inte direkt avgöra om det är sant eller falskt. Man måste ha en viss utredningsgång för att göra den bedömningen.

Det säger läkaren Anna Henningsson vid mikrobiologen på Ryhovs sjukhus i Jönköping. Hon har anmält händelsen till Läkemedelsverket som har tillsynsansvaret för medicintekniska produkter.

Men det tog fem år innan ni kunde avfärda diagnosen. Ska det behöva ta så lång tid?

– Det kanske hade kunnat gå något fortare. Men det här var ett trixigt fall som vi var tvungna att titta närmare på. Och i det här fallet steg faktiskt värdena över tid. Det var först när stegringen avstannade som vi började ana att hon kanske inte var smittad.

Innebär det här att den metod ni och många andra laboratorier använder sig av är opålitlig?

– Nej, den är gjord för att vara extra känslig. Därför är det bra att det finns olika analysmetoder, så att man vid misstanke om falskt positiva svar kan hjälpas åt laboratorierna emellan, säger Anna Henningsson.