Så kan huvuddragen kortfattat beskrivas i den klagomålsutredning som enmansutredaren Anders Printz (till vardags kanslichef på Vårdförbundet) i dag överlämnar till sjukvårdsministern Gabriel Wikström.

På DN debatt skriver Anders Printz om de viktigaste förändringarna som föreslås.

Klagomål från patienter och närstående ska i första hand besvaras av vårdgivaren, som förutom en medicinsk förklaring även ska kunna tala om varför det blev som det blev, hur det ska rättas till och vad som gjorts för att det inte ska hända någon annan.

"Patienter kan ofta acceptera en negativ händelse om man får en omsorgsfull förklaring och en uppriktigt menad ursäkt", skriver Anders Printz.

Den som inte vill klaga direkt hos vårdgivaren ska kunna vända sig till en patientnämnd. Patientnämnden ska vara självständig i förhållande till vårdgivaren.

Ivo tar allvarliga klagomål

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ska bara utreda allvarliga klagomål, exempelvis där patienten fått en bestående sjukdom eller skada.

I dag utförs 75 procent av myndighetens tillsyn vid skrivbordet. Genom att Ivo slipper de mindre allvarliga klagomålen frigörs resurser till fler inspektioner på plats ute i vården.

I fjol gjordes knappt 300 inspektioner. Med Anders Printz förslag skulle ytterligare drygt 800 inspektioner per år kunna genomföras.

Patienten i centrum

Ivos tillsyn ska bli mer patientcentrerad, vilket uppnås genom att i större utsträckning fråga efter och ta tillvara på patienternas egna erfarenheter. Dessa ska ligga till grund för tillsynens inriktning.

Den nya ordningen förslås börja gälla från den 1 juli 2017.