Löner, sjuksköterskebrist, arbetstider och flyktingkris
I vilket landsting blev löneökningarna störst för Vårdförbundets medlemmar? Var har sex timmars arbetsdag införts? Hur många koppar kaffe är det hälsosamt att dricka? Det är några av frågorna som får svar när Vårdfokus sammanfattar 2015.
Sjuksköterskebrist
I mitten av januari rapporterade vi om att sjuksköterskebristen gjorde att vårdplatser stängdes och operationer måste skjutas upp i såväl Norrbotten som Skåne. Det var varken första eller sista gången vi skrev om det.
I Skåne ville den dåvarande regiondirektören lösa bristen på sjuksköterskor med att anställa fler undersköterskor.
Och Karolinska ville slå två flugor i en smäll och lösa både sjuksköterskebrist och skenande kostnader för hyrsjuksköterskor med ett stopp för hyrpersonal. När halva året gått visade det sig att hyrstoppet inte lyckats. Kostnaderna för bemanningssjuksköterskor var fortsatt höga och Karolinska hade misslyckats med att anställa sjuksköterskor.
Kortare arbetsdag
En av orsakerna till bristen på sjuksköterskor inom intensivvård och anestesi kan vara att man inte orkar arbeta heltid. Hela 41 procent väljer att arbeta deltid, visade en undersökning om anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbete och villkor som Vårdförbundet låtit göra. Ungefär hälften av de deltidsarbetande uppgav att orsaken är att de inte orkar jobba heltid. Värst är det för sjuksköterskorna som arbetar treskift och natt.
Cheferna inom vården har det inte heller så lätt. Personalbrist är en stark stressfaktor, visade en undersökning som Arbetsmiljöverket genomför.
Kortare arbetstid blev modellen på flera arbetsplatser för att behålla och locka sjuksköterskor. En av dem var akuten vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, en annan Mölndals lasarett. I Karlskoga kommun erbjuds sjuksköterskor att arbeta 75 procent med full lön.
Rättspsykiatriska kliniken i Säter skapade ett helt åtgärdspaket för att underlätta rekryteringen av sjuksköterskor: flytt- och startbidrag, höjda löner, mentorskap med riktad introduktion och möjlighet till betald vidareutbildning inom psykiatri. Satsningen lyckades och man kunde ganska snabbt anställa 12 av de 14 sjuksköterskor som saknades.
I Sörmland höjdes ob-tillägget för alla som arbetar natt i vården. Andra satsade på sjungande personal, youtube-klipp och, som Lindesbergs kommun, ovanliga annonser.
Löneökningar
Hur sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker ska lockas tillbaka till vården fanns det som sagt många recept på under året. Enklast och rakast var kanske förslaget från Vårdförbundets vice ordförande Johan Larson som sade så här i Almedalen:
– Ge sjuksköterskorna 50 000 kronor i månadslön så löser sig bristen.
Riktigt så mycket blev det förstås inte någonstans, utom för bemanningssjuksköterskor under sommarmånaderna. Och den som sköt upp sin semester och gick in extra under sommaren kunde räkna med en ordentlig bonus. Vårdfokus bonuskarta visade hur mycket de olika landstingen betalade.
Flera landsting, regioner och kommuner valde också att satsa på Vårdförbundets medlemsgrupper i årets löneöversyn.
För tredje året i rad höjde Umeå kommun ingångslönen för nyexaminerade sjuksköterskor med en tusenlapp, nu till 26 000 kronor. Lycksele höjde lönen för erfarna sjuksköterskor med 4 000 kronor.
På Södersjukhuset i Stockholm såg ledningen över lönebilden och delade ut extra löneökningar till sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som varit anställda en tid och som av olika anledningar halkat efter i löneutvecklingen.
I Skåne fick Vårdförbundets medlemmar det bästa löneavtalet på sju år med löneökningar på i snitt 3,5 procent. Ännu mer blev det i Värmland. Årets löneöversyn i landstinget gav Vårdförbundets yrkesgrupper 5,1 procent högre lön i snitt.
Allra mest blev det kanske i Västmanland. Snittet för Vårdförbundets medlemsgrupper hamnade i år på 6,3 procent för landstingsanställda. Några grupper fick betydligt mer än andra. Barnmorskor som arbetar på avdelning fick hela 15,4 procent. Sjuksköterskor inom intensivvård, psykiatri och operation fick tio procents löneökning.
I Dalarna bestämde sig landstinget för att dela ut en bonus på 5 000 kronor i månaden till dem som arbetar ständig natt. En tuff skolsköterska i Göteborg lyckades höja sin lön med 4 600 kronor i månaden.
Ebola
Den 7 januari fördes en sjuksköterska med misstänkt ebolasmitta från Malmö till högisoleringsenheten i Linköping med specialambulans under stort säkerhetspådrag. Men redan efter ett par dagar visade prover att sjuksköterskan inte var ebolasmittad. Ebola fortsatte dock att vara en stor fråga under 2015. Sjukdomen tog hundratals sjuksköterskors liv. En rapport från Världshälsoorganisationen WHO visar att av över 800 sjukvårdsarbetare som smittades av ebolaviruset var hälften sjuksköterskor. Två tredjedelar av de smittade dog.
Under året skedde också ett unikt genombrott för ebolavaccin och sjukdomen har till sist nästan försvunnit från de drabbade länderna.
Andra smittor
I juni hölls ICN:s kongress för sjuksköterskor från hela världen i Seoul. Till en början handlade mycket om det utbrott av sjukdomen mers som samtidigt pågick i Sydkorea och oroade många. Vårdfokus var på plats och alla artiklarna därifrån finns samlade här.
Andra smittor som oroade under året var mrsa som bland annat drabbade nyfödda i Falun. Norrbotten drabbades av ovanligt många fall av harpest. Och en barnmorskestudent smittade födande med streptokocker när hon deltog i förlossningar trots halsont och förkylning.
Den nya multiresistenta ESBL carba är ett hot mot vården i hela världen och även Sverige hade flera fall av smittspridning i vården. På årets näst sista dag kom statistik som visar att spridningen av ESBL carba fördubblats i Sverige under 2015.
Nattarbetstider
I januari skrev vi flera artiklar om Vårdförbundets omdiskuterade strategi att få till ett centralt avtal om nattarbetstider. Vårdförbundet vägrade helt enkelt att sluta lokala avtal och hoppades på så vis kunna pressa SKL att förhandla om en central överenskommelse.
I flera avdelningar runt om i landet fick Vårdförbundet förklara för uppretade medlemmar varför de inte ville skriva på avtal som skulle innebära kortare arbetstider.
Så småningom övergavs strategin och Vårdförbundet prövade i stället motsatt taktik – att hos samtliga landsting och kommuner yrka på 14 timmars kompensation för 10 timmars nattarbete.
Kampen gav resultat – under årets sista dagar skrev Vårdförbundet ett nytt treårigt avtal med SKL där man kom överens om att gemensamt arbeta med frågan om kompensation för nattarbete.
– Det här är den absolut viktigaste frågan för oss nu. I dag anställs ju nästan alla våra medlemmar på avtal som innebär att de arbetar dag, kväll och natt. Även arbetsgivarna ser naturligtvis att arbetstiderna för dem måste regleras i ett centralt avtal, sade Sineva Ribeiro.
Här hittar du samlingssidan om arbetstider.
Kaffe och Vasalopp
En hälsosam livsstil är en fråga som engagerar många av Vårdfokus läsare, både för egen del och för patienternas. Många artiklar under året har handlat om mat och motion. Till exempel om kaffe – och om Vasaloppet.
Två koppar vid ett tillfälle – eller totalt fyra koppar kaffe om dagen – ger inga negativa effekter på hälsan för vuxna. För gravida är högst två koppar kaffe per dag en säker nivå. Den bedömningen gjordes av Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, efter att ha studerat hur koffein påverkar blodtryck, hjärta, vätskebalans och andra hälsoeffekter som till exempel sömn.
Och så här års när det är dags att avge nyårslöften om en sundare livsstil – och det dessutom bara är ett par månader kvar till Vasaloppsstarten kan vi påminna om en studie som visar att personer som åker Vasaloppet har 30 procents lägre risk än andra att drabbas av cancersjukdomar. Och risken för hjärtinfarkt är halverad. Den troliga förklaringen är att de tränar mycket, är aktiva och äter förmodligen mer sunt än många andra.
Överbeläggningar och massuppsägningar
Överbeläggningar och vårdplatsbrist var vanligt förekommande ord i Vårdfokus nyhetsrapportering under året. Sörmland slog rekord med 10 procents överbeläggning under januari. Följetongen Helsingborgs lasarett fortsatte med överbeläggningsproblem och viten. Och Vårdförbundet slog larm till Arbetsmiljöverket om kaos inom psykiatrin i Umeå på grund av överbeläggningar.
Massuppsägningar var också ett ord som blev vanligare under året när sjuksköterskor och barnmorskor i bland annat Boden, Uppsala, Västerås, Sundsvall samt Karolinska Huddinge sade upp sig för att de fått nog av dålig arbetsmiljö och låga löner.
Brist på specialistutbildade
Den redan tidigare stora bristen på specialistsjuksköterskor förvärrades och regeringen beslutade om att utöka både antalet platser på specialistutbildningarna (+600) samt barnmorskeutbildningen (+250) och sjuksköterskeutbildningen (+700).
Vårdförbundet har på flera håll i landet lyckats få igenom sin modell för betald specialistutbildning, AST (akademisk specialisttjänstgöring). Modellen eller varianter av den har införts i flera landsting (Örebro, Kalmar, Blekinge, Västra Götaland, Skåne, Västerbotten, Västmanland och Östergötland) samt i några kommuner (Heby, Finspång, Laholm, Karlskrona). På de flesta håll gäller modellen än så länge bara för sjuksköterskor, men Västra Götaland har bestämt sig för att inkludera även barnmorskor. Här hittar du Vårdfokus samlade rapportering om AST.
Sepsis
Akut blodförgiftning, sepsis, är ett livshotande tillstånd som dessvärre inte alltid uppmärksammas i sjukvården. Bättre kunskap hos personalen, rätt åtgärder och snabb behandling skulle kunna rädda många liv. Under året skrev vi om nya projekt och arbetssätt med syfte att tidigt upptäcka patienter med sepsis och handla snabbt. Och om en ny markör som kan göra det enklare att upptäcka sepsis.
Legitimation
En granskning som gjorts av Inspektionen för vård och omsorg hittade ett 40-tal sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor som anställts utan behörighetskontroll och saknade legitimation.
I de flesta fall handlade det om nyexaminerade som börjat arbeta innan de fått ut sin legitimation. Något som inte längre är möjligt sedan reglerna nu ändrats. Socialstyrelsen lovar dock att för den som har en svensk examen ska väntetiden för att få legitimation vara högs två veckor om alla papper finns med vid ansökan.
Men det fanns också de som med falska papper och lögner lurat sig till sjuksköterskelegitimation under året. En avslöjades när han senare även ansökte om läkarlegitimation. En annan avslöjades i samband med att Ivo granskade ett ärende – det visade sig att mannen hade förfalskat både examensbevis och legitimation och arbetat som ambulanssjuksköterska i flera år. I ett annat fall dömdes en sjuksköterska till dagsböter för att ha arbetat utan legitimation.
Omkring 500 svenska sjuksköterskor ansökte om norsk legitimation under 2015. En kraftig minskning jämfört med tidigare. En fallande norsk krona spelar förmodligen in.
Flyktingkrisen
Under hela hösten följde vi de ökande flyktingströmmarna i Europa. Vi intervjuade sjuksköterskor som frivilligt arbetat på järnvägsstationen i Budapest och på den grekiska ön Lesbos. Vi berättade om barnmorskan Astrid Börjesson som förlöste barn och räddade liv på Medelhavet.
Och vi skrev om vad som händer när flyktingarna kommer till Sverige. Hur fungerar asylvården? Alla våra artiklar hittar du på Vårdfokus samlingssida om flyktingvården.
En annan het fråga var hur de flyktingar som kommit till Sverige och har ett legitimationsyrke ska kunna börja arbeta. För de flesta tar det flera år innan alla papper är klara och de får sin svenska legitimation. Men i början av december beslutade regeringen om ett snabbspår till vården.
Och Vårdförbundet bestämde sig för att starta ett faddernätverk för nyanlända.
Södra BB
Södra BB, med sin omtalade förlossningsmodell, blev en följetong i medierna under hösten. Först ville Södersjukhusets ledning lägga ner Södra BB för att få möjlighet att göra en välbehövlig renovering av den vanliga förlossningsavdelningen på sjukhuset. Det orsakade en storm av protester bland barnmorskor, patienter och landstingspolitiker och ledningen fick backa snabbt.
Efter flera turer kom så beskedet i december att Södra BB ska flyttas till Södertälje sjukhus. För barnmorskorna på Södersjukhusets förlossning innebar beskedet en lättnad, de får äntligen bättre lokaler. Barnmorskorna på Södra BB blev däremot både ledsna och arga. ”Det här innebär i praktiken en nedläggning av vårt arbetssätt”, sade de när det stod klart att hela konceptet troligtvis inte flyttar, utan bara delar av det.
Terror och traumavård
Terrorattacken i Paris natten mellan den 13 och 14 november skakade hela världen. När vårdens insatser utvärderades i efterhand visade det sig att den franska sjukvården mobiliserades precis som det var tänkt tack vare en fungerande krisorganisation som förberett och övat inför stora och allvarliga händelser med många skadade.
Händelsen aktualiserade också behovet av en väl fungerande traumavård i Sverige och specialtränade ambulanssjuksköterskor och läkare som kan vårda närmare de skadade vid en händelse med en våldsam gärningsman, som en skolskjutning eller en terrorattack.
Hot och våld i vården
Under året har vi också skrivit om att hot och våld mot anställda inom vården ökar. På fyra år har antalet sjukskrivningar till följd av hot eller våld inom vård och omsorg ökat med över 40 procent. Mest utsatta är de som arbetar inom den slutna psykiatriska vården. Under julhelgen inträffade ett allvarligt knivdåd på en psykosmottagning i Göteborg. Gärningsmannen, två patienter och en anställd skadades.
Ambulanssjuksköterskan Martin af Robson tvingades följa med i en bil för att vårda en sjuk person. Han kände sig direkt hotad till livet, berättade han för Vårdfokus. Den person som hotat honom dömdes bara till dagsböter.
Vårdfokus artiklar om hot och våld i vården finns på en samlingssida.
Människorna
Många är de människor som hyllats, kritiserats, granskats och citerats på Vårdfokus nyhetswebb under året. Vi skrev om att en tidigare medarbetare på Vårdförbundet, Olivia Wigzell, blev ny generaldirektör för Socialstyrelsen och om Vårdförbundets nya kanslichef, Anders Printz, som också varit regeringens utredare av hur patientklagomål ska hanteras. Vi skrev om att Region Skåne i all hast gjorde sig av med sin regiondirektör Jonas Rastad och att Stockholm fick en ny hälso- och sjukvårdsdirektör, Barbro Naroskyin, som började sin karriär som sjuksköterska.
Men mest har vi ändå skrivit om sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker runt om i landet – om hur de har det på sina arbetsplatser, om allt från skrämmande dåliga arbetsmiljöer till de goda exemplen.
Och bland alla dem skulle vi vilja avsluta med den här tjejen:
Sjuksköterskan Linnea Nilsson som arbetar på akuten i Karlstad tycker att ledningen är i akut behov av ekonomisk rådgivning – och anmälde landstinget till TV-programmet Lyxfällan.
Läs hela artikeln
Klicka på den grönmarkerade delen av texten om du vill läsa mer om just detta.