Statens medicinsk-etiska råd, Smer, har granskat de etiska konsekvenserna av den kraftiga ökningen av adhd-diagnoser under de senaste 25 åren. I rapporten ADHD-etiska utmaningar diskuteras frågor kring diagnostik och behandling, men också problem som kan förknippas med samhällsstrukturer och olika sätt att betrakta sjukdomen.

Bland annat är Smer är kritiska till termen ”neuropsykiatri” som ett övergripande begrepp där adhd ingår eftersom det antyder att de biologiska mekanismerna väger tyngre här än vid andra psykiatriska diagnoser.

Stora variationer

Redan i våras publicerade Socialstyrelsen en rapport som visade stora regionala skillnader mellan diagnostik och behandling av adhd. Den visade att i enstaka kommuner förekom en förskrivning av adhd-läkemedel på 2 procent samtidigt som i en annan kommun var den siffran 12 procent.

Det är oacceptabelt att bostadsorten ska avgöra vilken diagnos och behandling en person ska få, anser Smer. Det kan få etiska konsekvenser både på en individ- och samhällsnivå. De geografiska skillnaderna ska granskas av ansvariga myndigheter och sjukvårdens huvudmän. Utredningarna bör vara högkvalitativa och noggranna och göras av multiprofessionella team.

Inte bara läkemedel

Enligt Socialstyrelsens rekommendation ska alla barn och vuxna utan samsjuklighet erbjudas läkemedelsbehandling. Enligt Smer är det inte alltid den bästa lösningen.

– Jag håller med om att formuleringen är väldigt rak, men den ska inte tolkas som att vi enbart förespråkar läkemedel. Vi betonar multimodal behandling och läkemedel ska inte skrivas ut lättvindigt, säger Peter Salmi som är utredare på Socialstyrelsen.

Han betonar att ofta har andra alternativ provats inom såväl skola som sjukvård innan läkemedel sätts in men det syns inte alltid på pappret. Samtidigt är det viktigt att de som söker vård ska få veta att det finns läkemedel som kan hjälpa dem.

– Vi håller på med flera uppföljningar sedan vår utredning i våras. Bland annat tittar vi på vad de regionala skillnaderna i läkemedelsförskrivning kan bero på, säger Peter Salmi.

Efterlyser forskning

Vidare menar Statens medicinsk-etiska råd att adhd ska betraktas ur såväl ett medicinskt som ett psykosocialt perspektiv. En människa ska alltid behandlas med respekt och förståelse, oberoende av sina förutsättningar. Omotiverad kategorisering och särbehandling av personer med adhd ska motverkas. Till exempel ska alla som har behov av stöd i skolan få det, utan att en adhd-diagnos ska krävas.

Rådet konstaterar sammanfattningsvis att det finns stora kunskapsluckor och efterlyser tvärvetenskaplig forskning inom området.