När röntgensjuksköterskorna Carina Henriksson och Anna-Lena Lindoff undersökte hur man gör på olika ställen i landet upptäckte de att alla kliniker gör på sitt eget sätt.

Carina Henriksson arbetar på röntgenkliniken i Värnamo, Anna-Lena Lindoff på röntgenkliniken i Jönköping.

I samband med att de gick en påbyggnadsutbildning i bröstdiagnostik började de fundera över vilken metod som är bäst att använda sig av vid mammografi på kvinnor med bröstimplantat.

Försvårar diagnostiken

Vid mammografi är det viktigt att veta om kvinnan bär på implantat eftersom det kan försvåra diagnostiken. I den litteraturastudie som Carina Henriksson och Anna-Lena Lindoff gjorde under sin utbildning visade det sig att oavsett hur bilderna tas kommer mellan 22 och 83 procent av bröstvävnaden att vara skymd.

Det är heller inte lika enkelt som på icke-opererade att utföra undersökningen eftersom trycket vid implantatet inte får läggas för hårt.

För att ta reda på hur mammografi av implantatopererade kvinnor utförs i Sverige bestämde sig Carina Henriksson och Anna-Lena Lindoff för att kontakta ett antal radiologkliniker i olika landsting.

Fem metoder på sju kliniker

Av de sju som svarade visade det sig att de använde sig av fem olika rutiner för att få fram bilderna.

Carina Henriksson och Anna-Lena Lindoff tycker att resultatet är oroande och skulle helst vilja att det togs fram nationella riktlinjer för bildtagningen. Som det nu är tycks det vara lite slumpartat hur bilderna tas. Om patienten ska få en så korrekt diagnos som möjligt beror på i vilket landsting eller region undersökningen görs, anser de.

"Inget stort problem"

För läkarna tycks detta inte vara något stort problem. Edward Azavedo, ordförande i Svensk förening för bröstradiologi, anser att det som försvårar är när kvinnor som kommer för mammografiscreening inte själva talar om att de har bröstimplantat.

– Vet man bara om det är det inga problem. Man får trycka varsamt och handlägga det på ett annat sätt än vid vanlig mammografi.

Några generella riktlinjer utöver dem som redan finns tycker han inte behövs. Att undersökningarna görs på olika sätt inom olika landsting anser han är helt naturligt.

– Så är det med alla bildtagningar. Även om du kommer med en fraktur så tas bilderna på olika sätt i Uppsala, Stockholm respektive i Malmö. Man ska kunna se så mycket av bröstvävnaden som möjligt. Hur du ska göra det får du anpassa från fall till fall.

Carina Henriksson känner igen resonemanget.

– Under många år har det byggts upp olika rutiner inom olika landsting beroende på vad enskilda läkare på plats har bestämt. Vi skulle vilja att det arbetades fram mer enhetliga rutiner inom många av våra områden, bland annat när det gäller mammografi vid implantat. I dag blir bilderna inte alltid så bra som de skulle kunna vara beroende på att man använder sig av olika lokala rutiner för att få fram bilderna, säger Carina Henriksson.

5 000 till 10 000 implantat per år

I Sverige finns inga säkra uppgifter om hur många kvinnor som bär på bröstimplantat. I maj i fjol startades Bröstimplantatregistret, Brimp, som är ett nationellt kvalitetsregister för patienter som av olika skäl har fått bröstimplantat. Registret är frivilligt och täcker därför inte in alla.

Men enligt Föreningen för estetisk plastikkirurgi handlar det om mellan 5 000 och 10 000 kvinnor per år som får implantat. Om de siffrorna står sig bakåt skulle under de senaste tio åren mellan 50 000 och 100 000 kvinnor ha fått bröstimplantat. Och för varje år blir de allt fler.