Alla akutmottagningar för vuxna i Västra Götaland inför omsorgskoordinatorer. Det är sjuksköterskor som ska hjälpa äldre patienter som inte har medicinska orsaker att bli inlagda.

Sjuksköterskornas ska direkt efter läkarbedömningen knyta an till patienterna och ordna snabba insatser från kommunen.

Slipper läggas in

I dag förväntas regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse ta beslut om att permanenta det tvååriga försöket på Sahlgrenska universitetssjukhusets tre akutmottagningar, som också följts i en studie.

Resultaten har visat att omsorgskoordinatorernas arbete har lett till nöjda patienter och att 15-30 inläggningar i veckan har gått att undvika.

Sammanlagt 13 tjänster

Nu ska sammanlagt 13 sjukskötersketjänster extra tillsättas på regionens nio akutmottagningar. Kostnaden är 4,5 miljoner i år och 6,5 miljoner nästa år, som finansieras av regionen. Sedan beräknas insatserna bli självfinansierande då de minskar antalet inlagda patienter.

– Syftet är att de ska få vård på rätt nivå och inte fara illa av att ligga länge på akutmottagningen eller läggas in i onödan. Många äldre, sköra patienter kommer till akutmottagningarna för att det inte fungerar i hemmet. Nu ska de få hjälp att snabbt dra igång en vårdplanering, säger Karin Fröjd, medicinsk rådgivare och ansvarig för försöksprojektet.

Lågt prioriterade tidigare

Sjuksköterskan Åsa Hjärpe arbetar sedan ett år som omsorgskoordinator på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– De här gamla och sköra behöver uppmärksammas. De har varit lågt prioriterade för att de inte har en medicinsk åkomma som ska behandlas. De blir lätt liggande på akuten länge och sedan inlagda. Det är inte bra för de riskerar att få infektioner och bli mer förvirrade i en okänd miljö, säger hon.

Åsa Hjärpe och hennes kollegor har byggt upp ett kontaktnät med stadsdelarnas biståndsbedömare. Ibland behövs längre tid för att ta hinna bestämma och få till åtgärder i hemmet. Då får patienterna stanna på sjukhuset på så kallade 23-timmars platser. De kan då även ligga på en avdelning för att få en skön säng och omvårdnad, utan att skrivas in.

Vårdplanering tog tid

Om patienten stannar mindre än ett dygn på sjukhuset räknas de som polikliniska vårdtagare och någon regelrätt vårdplanering behöver inte göras.

Om gamla och multisjuka skrivs in på sjukhusets avdelningar tar det oftast flera dygn innan de kommer hem, vilket är ett problem för landets sjukhus. Det beror på att vårdplaneringen tar tid och kommunen inte behöver betala för hemtjänst och medicinsk omvårdnad förrän fem dagar efter patienten anmälts som utskrivningsklar från sjukhuset.

– De kommer ofta in för att situationen i hemmet är ohållbar. Vi försöker snabbt hjälpa dem med bostadsanpassning, hjälpmedel som rullatorer och snabb vårdplanering. Sedan ringer vi upp efter några dagar och hör om det fungerar hemma. Jobbet är stimulerande, nästan som ett detektivarbete och samtidigt får jag chansen att sitta ned och prata med patienterna. Det gäller att vara självständig och våga ta tag i problemen, säger Åsa Hjärpe.