I dag är det den internationella dagen mot könsstympning. Världshälsoorganisationen beräknar att omkring 140 miljoner flickor och kvinnor är drabbade.

Vårdens nyckelroll

– Att bryta tystnaden är första steget. Vården och vårdprofessionerna ger trovärdig, objektiv och vetenskapligt förankrad information som kan hjälpa människor att skydda sig från att få sina rättigheter kränkta, säger Ban Ki-moon i ett pressmeddelande.

Han uppskattar de insatser som vårdpersonal redan har gjort, till exempel Mauretaniens barnmorskeförbund som, stödda av FN:s befolkningsfond och FN:s barnfond, vägrar delta i kvinnlig könsstympning och aktivt arbetar emot det.

– Vårdens aktiva stöd för flickors och kvinnors rätt att skyddas från kvinnlig könsstympning har varit avgörande för att åstadkomma de nya åtaganden för medlemsländerna som FN:s generalförsamling nyligen antog. Jag instämmer i mina FN-kollegers upprop till vårdpersonal runt om i världen att utrota denna djupt skadliga sedvänja, säger Ban Ki-moon.

FN:s generalsekreterare är övertygad om att kvinnlig könsstympning går att utrota helt under en generation om alla hjälps åt.

Efterlyser svensk handlingsplan

Som Vårdfokus nyligen rapporterade beräknar Socialstyrelsen att omkring 38 000 kvinnor i Sverige tros vara könsstympade och så många som 19 000 flickor kan vara utsatta för risken att drabbas.

I går anordnade Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Östergötland och Sveriges kommuner och landsting en heldag kring kvinnlig könsstympning. Både deltagare och arrangörer efterlyste en nationell handlingsplan. Sverige antog en sådan 2003, men den har inte uppdaterats och är, enligt Socialstyrelsens projektledare Malin Ahrne, inget levande dokument.

– Vi behöver en nationell strategiplan. På 1990-talet var Sverige en förebild i det förebyggande arbetet, inte minst med Göteborgsdeklarationen 1998. Men efter 2003 har det inte hänt någonting, säger Jamila Said Musse, expert på könsstympning.

Ingen ansvarig politiker

Hon deltog på konferensen i går och är i dag med på en liknande i Göteborg. Att det finns en internationell dag mot könsstympning är hennes förtjänst. Jamila Said Musse har varit engagerad mot könsstympning både internationellt och i Sverige sedan 1990-talet och kom med förslaget på en stor konferens i Addis Abeba.

– Norge lärde av oss, de har en nationell plan som fem departement ansvarar för och som utvärderas och revideras löpande. Men här hemma i Sverige finns ingen ansvarig politiker, det är frustrerande, säger Jamila Said Musse.