Att ge sig ut i svensk sjukvård och hitta arbetsplatser där sjuksköterskor känner sig slutkörda på grund av dålig vårdmiljö, pressade scheman och låga löner är lika lätt som att hitta sand i sandlådan. Men det finns undantag.

Ett sådant är PCI-avdelningen 48 på Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden. Ett sjukhus som annars har stor brist på sjuksköterskor vilket lett till att många vårdplatser för närvarande hålls stängda. På senare tid har sjukhuset vid flera tillfällen tvingat gå upp i så kallat förstärkningsläge.

Stark teamkänsla

Detta drabbar naturligtvis även avdelning 48, som emellanåt får ta emot patienter som egentligen inte hör hemma där.

Det hindrar dock inte personalen på 48:an från att känna att de arbetar på en mycket speciell arbetsplats där det är högt i tag och där teamkänslan är stark. Samhörigheten på den lilla avdelningen är stor och till skillnad från många andra enheter är det här en prioriterad avdelning där det satsas friskt på såväl forskning som teknisk utveckling.

– Det finns säkert saker man kan förbättra, men inget som jag kommer på bara så där, säger sjuksköterskan Anna-Karin Nilsson.

Liten avdelning

Hon är en av de tolv sjuksköterskor och två undersköterskor som arbetar på avdelningen, där man dels utför akuta ballongvidgningar på patienter som drabbats av hjärtinfarkt, dels utreder kärlkramp och andra hjärt-kärlsjukdomar med kranskärlsröntgen.

I början av maj utvidgas verksamheten med ytterligare en enhet för att ta hand om patienter som behöver pacemaker.

Med tanke på de avancerade röntgenutrustningar och kardiologiska interventionsmetoder som används krävs det att personalen är tekniskt intresserad.

– Det är nog de flesta av oss. Inom det här området forskas och händer det så otroligt mycket nytt hela tiden, vilket gör det så kul att arbeta här, säger Anna-Karin.

Foto: Maria ÅsénAnna-Karin Nilsson är nog med att ta sina raster. Foto: Maria Åsén

Högt men rimligt tempo

Hon beskriver en avdelning där tempot är högt men där personalen ändå har tid för patienterna. De är noga med att ta rast och övertid förekommer knappt. Däremot har de beredskap i hemmet sex pass på fem veckor, inklusive en helg. Inställelsetiden är 30 minuter.

De flesta roterar mellan de nio utredningsplatserna och PCI-labbet där ballongvidgningarna utförs, vilket Anna-Karin tycker ger variation i jobbet.

Stort inflytande

Att det finns mycket arbetsglädje på avdelningen vittnar även sjuksköterskan Louise Rörland om. Förutom småskaligheten och att avdelningen är så pass ny tror hon att det som påverkar allra mest är att personalen känner sig delaktig i de beslut som tas på avdelningen.

Både hon och Anna-Karin förklarar hur viktigt det är med stöd från närmsta chefen, som på avdelning 48 heter Maarit Kylmämaa.

– Hon är inte rädd för att sticka ut hakan och tala för vår sak uppåt i organisationen, säger Louise.

Flertalet av sjuksköterskorna arbetade tidigare på hjärtintensiven eller på hjärtavdelningen på Sunderby sjukhus. När den nya avdelningen skulle ta form erbjöds personalen att vara med i planerandet redan från början.

Foto: Maria ÅsénLouise Rörland gillar att personalen har så stort inflytande på verksamheten. Foto: Maria Åsén 

Månar om varandra

– Vi diskuterade allt från var vägguttagen skulle sitta till hur vården skulle organiseras. Därför känns det som om det här är "vår" enhet. Vi är måna om varandra och vi är måna om vår verksamhet, säger Louise.

Även hon har svårt att på rak arm nämna faktorer som påverkar vårdmiljön negativt. Kanske, funderar hon, skulle lönen kunna vara bättre. Men i nästa andetag medger hon att den nog inte är så dålig som på många andra arbetsplatser.

Den som tjänar minst får 27 000 i månaden, den högst betalda får 36 000. Samtliga har utbildning i kardiologisk intervention och strålskydd och en är röntgensjuksköterska, men bara några få har gått en ren specialistutbildning.